Pedagogiska Flum-flowiga insikter
Mer pedagogiska Flum-flowiga insikter.
Ytterligare några ”Flummiga” pedagogiska tankar från Professor Martha Nussbaum, en av världens ledande forskare om ledarskap, arbetslivet, globaliseringen och ekonomi.
Att förstå lär man sig inte genom att upprepa fakta. Man lär sig det genom konstämnen och humaniora. Det handlar om att odla fantasi.
Nussbaum påpekar att både Kina och Singapore gått in för a
tt integrera konstämnen och humaniora i utbildningen.
Där är det verkligen inte fråga om att förstärka ett demokratiskt medborgarskap. Kina och Singapore har ändå fattat att kultiverad fantasi är bra för affärerna. De har tagit in konst-ämnen och kritiskt tänkande genom filosofi för att de insett att det behövs för att nya innovationer ska födas. Ekonomin förändras ständigt och man behöver kunna ställa kritiska frågor, tänka självständigt och analysera.
Nussbaums käpphäst är liberal arts education, utbildningssystemet som tillämpas på amerikanska universitet och i Sydkorea och Skottland. Enligt modellen väljer studeranden ett huvudämne men är också tvungen att läsa ett visst antal kurser i ”de fria konsterna”.
Det handlar inte bara om att stärka sitt huvudämne utan att förbereda sig för hela livet. Jag ogillar ”allt eller inget”-mentaliteten. Man kan läsa datateknik kombinerat med filosofi.
Rusa inte in i ett system med privat finansiering! Det fungerar bara om det är övervakat.
Ett stort problem i USA är grundutbildningen, enligt Nussbaum. Hon menar att den omtalade No child left behind-lagen är bra som idé men att den inte fungerar i praktiken. Speciellt inte då lagen bygger på ett bedömningssystem som utgår från nationella prov i språk och matematik.
Så just nu slår ingen på fältet ett slag för kvalitetsundervisning.
Men dessa flum-flowiga tankar får lika stort gehör hos den aktuella retro tidsandan, som att propagera för en sänkning av pensionsålder i kris ekonomiernas tidevarv.
Här hemma går utveckling åt diametralt motsats håll, tack vare vår militär halvbildade utbildningsminister. Naturligtvis styr han som en Caligula lärare F P med järnhand, och skriver därefter i sin skolpolitiska proposition, begreppet återgå 16 gånger. Samtidigt som Björlund likades utplåna de estetiska ämnena från gymnasiet som obligatorium. Arma Sverige! Dessvärre sossarna har nu opportunistisk och ryggradslös vänd från pedagogiska mjukisar via Bailand(o) till Björklunds apologeter och simpla skolepigoner.
Med sådana vänner behöver Sveriges utbildning utveckling inga vänner.
Där är det verkligen inte fråga om att förstärka ett demokratiskt medborgarskap. Kina och Singapore har ändå fattat att kultiverad fantasi är bra för affärerna. De har tagit in konst-ämnen och kritiskt tänkande genom filosofi för att de insett att det behövs för att nya innovationer ska födas. Ekonomin förändras ständigt och man behöver kunna ställa kritiska frågor, tänka självständigt och analysera.
Nussbaums käpphäst är liberal arts education, utbildningssystemet som tillämpas på amerikanska universitet och i Sydkorea och Skottland. Enligt modellen väljer studeranden ett huvudämne men är också tvungen att läsa ett visst antal kurser i ”de fria konsterna”.
Det handlar inte bara om att stärka sitt huvudämne utan att förbereda sig för hela livet. Jag ogillar ”allt eller inget”-mentaliteten. Man kan läsa datateknik kombinerat med filosofi.
Rusa inte in i ett system med privat finansiering! Det fungerar bara om det är övervakat.
Ett stort problem i USA är grundutbildningen, enligt Nussbaum. Hon menar att den omtalade No child left behind-lagen är bra som idé men att den inte fungerar i praktiken. Speciellt inte då lagen bygger på ett bedömningssystem som utgår från nationella prov i språk och matematik.
Så just nu slår ingen på fältet ett slag för kvalitetsundervisning.
Men dessa flum-flowiga tankar får lika stort gehör hos den aktuella retro tidsandan, som att propagera för en sänkning av pensionsålder i kris ekonomiernas tidevarv.
Här hemma går utveckling åt diametralt motsats håll, tack vare vår militär halvbildade utbildningsminister. Naturligtvis styr han som en Caligula lärare F P med järnhand, och skriver därefter i sin skolpolitiska proposition, begreppet återgå 16 gånger. Samtidigt som Björlund likades utplåna de estetiska ämnena från gymnasiet som obligatorium. Arma Sverige! Dessvärre sossarna har nu opportunistisk och ryggradslös vänd från pedagogiska mjukisar via Bailand(o) till Björklunds apologeter och simpla skolepigoner.
Med sådana vänner behöver Sveriges utbildning utveckling inga vänner.
Senaste kommentarerna