El comienzo, hur det började (Spanien del 1)

Så hur kommer det sig att man bara en dag bestämmer sig för att åka iväg till Spanien? På gymnasiet pluggade jag spanska, vilket jag tyckte var ett väldigt intressant språk. Det var bara det att jag hade andra intressen som var mer intressanta än att plugga. Gå och driva på stan tex. eller att gå på gymmet. Dessutom hade de som gjort schemat lagt in en håltimme på två timmar och sedan lagt en timme spanska som sista lektion på en fredag. Ni kan ju tänka er själva hur ofta man väntade i två timmar en fredag eftermiddag för att ha en lektion i spanska och sedan gå hem. Hur som helst tycktes jag kunna spanska även om det egentligen bara rörde sig om några få ord. Jag kunde be om en öl (una cerveza por favor ),  fråga var det fanns ett hotell (¿dónde hay un hotel?) och även be om ett löskokt ägg (un huevo pasado por agua).
 

En dag råkade jag av någon orsak gå förbi syons kontor och hittade en katalog med språkresor från Spanska Institutet. Jag tittade säkert i katalogen fem gånger om dagen och drömde mig bort från kalla Sverige. Jag hade aldrig varit i Spanien mer än en veckas semester på Kanarieöarna med mina föräldrar vid elva års ålder. Det som lockade mig mest med Spanien förutom språket var klimatet. Jag ville till solen! Bort från kalla Norrland. Men det var som sagt bara en dröm. Jag hade inte råd att åka, jag hade ju inga sparade pengar. När det sedan visade sig att man kunde få låna av CSN till både kursavgiften boende (studielån) blev drömmen plötsligt mer verklig. Det var inte svårt att välja vart jag ville åka. ”Solkusten”, med flest soltimmar i hela Spanien. Dit ville jag, naturligtvis. Spanska Institutet hade två resmål på ”Solkusten”, Málaga och Marbella. Marbella såg lite finare ut men jag valde till slut Málaga eftersom det var en större stad med mer kulturella aktiviteter (och mer uteliv skulle det visa sig). Jag hade övertalat en kompis från min klass i gymnasiet att följa med. Vi planerade att åka hösten efter vi gått ut gymnasiet, men det blev inte så. Jag fick mitt första jobb, i en hamburgerrestaurang. Så min kompis åkte själv till Málaga medan jag valde att stanna i Sverige och tjäna mina första egna pengar, ett val som jag snabbt ångrade. När hon sedan kom tillbaka till Sverige och faktiskt hade lärt sig flytande spanska sporrade det mig till att åka iväg. Det var nu eller aldrig! Jag skulle vara åtta månader i Málaga för att lära mig spanska. Sedan blev det nio år i Málaga och två på Mallorca.