Ja nu sitter man återigen och tittar på när snön faller ner, fast jag är inte förvånad. Den dagen som gubben ska komma hem brukar det för det mesta vara halv dåligt väder. Och idag inget undantag. Springer allt vad jag bara kan för att hinna få bort så mycket som möjligt nu på förmiddagen. Lillebror sover och storebror är på badhuset med sin dagmamma. Ska själv försöka hinna med en dusch. Idag så är det dags för 6 månaders sprutan, tycker inte om dom dära sakerna. Men det är bara att bita ihop, speciellt när jag måste ha med mig storebror också. Man vill ju inte skrämma dom.

Satt och läste gårdagens VF, Jeanette och Henrik som fick sitt tredje barn hemma i huset. Tycker det är starkt jobbat av Henrik att vara på benen under hela tiden och hjälpa lilla Julia till världen. Kanske om det va allvar så skulle min gubbe klara av det också, men han såg nog spak ut när Liam föddes. Ja det är tur att jag har haft den stora förmånen att ha med min klippa när båda pojkarna föddes, min mor. Skulle det mot förmodan bli ett tredje barn så tror jag nog att mamma ska få ta emot det. Men jag har inga stora förhoppningar om ett tredje barn, gubben är nöjd som det är.

Ja då sitter man på dygnets bästa tidpunkt.. Barna sover och det är alldeles tyst i huset. Nu har man äntligen tid att sitta för sig själv en stund. Vad mer kan man begära..

Ja nu sitter man här i lugnet igen…
Men snön den bara vräker ner hela tiden, trodde att det skulle vara slut på det nu..
Va ut och skulle skotta undan så det då går att gå runt huset, å så gick spaden sönder..
Man kan ju ha mer roligt än så…
Så vi får väl se om man tar sig ut ur huset i morgon, måste ut i paniken och köpa en ny spade..
Ska kolla om det kanske går att laga den andra på nå vis..

Å i väntan på det så kommer man nog mest troligt att bli insnöad…

Lillprinsen blev ett halvår igår. Tänk att tiden går så snabbt. Så alltså för ett halvår sen så låg man ensam i ett litet rum utanför barn4 i Umeå. En glädjens tid som mest bara va tung och jobbig. All ära till Barn4, personalen är jätte duktiga på det dom gör. Men det va inte alls roligt att vara där, än fast man hade turen att ha ett friskt barn. Det fanns dom som hade det betydligt värre. Man ska inte klaga i onödan.

Ja nu har då hela familjen legat, men idag har man varit inne på det ’vanliga’ igen. Det är väl kanske mest i maten som man ser att man inte har hunnit återhämta sig fullt. Satt och funderade på vad som man igentligen måste göra för att få något att jobba med här i Vilhelmina. Självklart vill man ut på arbetsmarknaden igen och se lite annat folk, men å andra sidan så vill man vara hemma så länge barna är små. Fick idag hem ett brev om vårdnadsbidraget. Visst, har man många barn och dagarna fullspäckade med saker att göra. (Nu har man ju alltid saker att göra som småbarnsförälder.) Själva idén säger jag inte så mycket om, men att man ska släppa sin plats hos sin dagmamma det vill jag inte. Inte efter allt tjat som har varit för att få den. Och det gör kanske inte saken bättre att man, i mina ögon, har ’plassens’ bästa dagmamma. Henne håller jag hårt i. Än hur man bryter och vänder på det hela så kommer det aldrig att passa alla. Nu kanske jag inte är den personen som kommer att gå hemma i flera år och tycka det är bra. Jag vill se något annat hemmets väggar och alla blöjor. Lite vuxet folk skulle inte sitta helt fel. Men har man något alternativ? Det finns tyvärr inte så många alternativ för en arbetslös föräldraledig småbarnsmamma.

Ja nu är helgen över och nu har hela familjen fått erfara magsjukan. Tack och lov så är alla på fötterna idag, så nu börjar den stora skrubbningen. Ska ut och luncha med en vännina idag, ska bli härligt att få lite ombyte nu när man har varit hemma en hel helg.

Ja nu äe helgen över och nu har hela familjen fått erfara magsjukan. Tack och lov så är alla på fötterna idag, så nu börjar den stora skrubbningen. Ska ut och luncha idag med en vännina idag, ska bli härligt att få lite ombyte nu när man har varit hemma en hel helg.

Denna helgen började så bra, jag, mamma och moster tog en skön kväll på hotellet i torsdags. Vi bubblade och sedan satte vi oss ner i lugn och ro och åt god mat. Fredagen flöt på fint den med, jaktlaget hade styrelsemöte här på kvällen. Under kvällen blev Ludwig lite små dålig, och efter ett tag så komme facit. Han spydde och fick hög feber. Senare delen av kvällen började även min mage att prata lite för häftigt. Som jag befarade. Natten mot lördag blev ett enda långt maraton till hemlighuset. Hela lördagen så låg både jag och Ludwig. Det va länge sedan jag va så här dålig. Idag är det mycket bättre. Fast föda har vi båda provat på och än så länge funkar det. Men man ska inte ropa hej ännu.