Kommer nu under fem dagar försöka på ett icke uppradande sätt att delge er lite information om om det land vi skall åka till, Tanzania.

Tanzania är beläget på Afrikas östkust. Huvudstaden är sedan 1996 Dodoma men landets folkrikaste stad är Dar es-Salaam med tre miljoner invånare. Landet är en republik med nuvarande presidenten Jakaya Kikwet. Landet national dag är den 26 April. 

Tanzanias Nationsflagga

Då var alla sprutor tagna, jippi!! Nu är det bara att hämta ut malariatabletterna så är jag redo att åka. Känns välldigt skönt att ha allt det avklarat för nu ska de tydligen ta bort dropp in tiderna på vaccinationsmottagningne! Vad hände med det? Nu kommer måste man boka tid för läkarbesök och spruttagning… Men jag är nöjd! 

Tror även att denna månad av vaccinationer har gjort mig snäppet mindre sprut rätt, eller jag har iaf lärt mig hantera det. Receptet är att ligga ner när man får sprutat och sedan snabbt stuttsa upp och hoppa. Då slipper i alla fall jag svimmnings kännslorna. Vilket gör att det känns om än lite okej att ta sprutor!

/O

Vi ska inte klaga på vår livssituation. Men hur ska vi kunna se ljuspunkterna om vi inte har det dåligt eller har fått se perspektiven. Hade lektion i stesshantering idag då vi tog upp vad som stressar ungdommar i dag, det som de flesta var överrens om var skolan, vi ser det som ett prestationskrav, att lyckas för att kunna göra det vi vill i framtiden. Varför ser vi det inte som en chans att lära oss också. För i mångt och mycket pluggar vi inför ett prov, men om någon skulle ge oss samma prov en månad senare skulle inte nära hälften av det vi pluggade in sitta kvar. Vad ger det för framtiden egentligen, är det bara betygen som spelar roll? I ett land som Tanzania är barnen glada att de får gå i skolan och skulle inte för något missa en lektion eller komma försent, de vill lära sig. Vi sa även att vi blir stressade över pengar, att vi vill ha mer, för visst vi klarar oss men om vi inte har de nya kläderna eller ser bra ut blir vi lika omtyckta då? Blir vi lika populära? Om vi ska få pengar behöver vi ett jobb och om vi inte får ett jobb blir vi stressade för det, men har vi ett jobb kommer stressen istället för att tiden inte räcker till. Välfärd = med välmående? Troligast inte, har vi skapat ett samhälle där prestation och ideal står i fokus istället för människor, glädje och gemenskap? Hur skulle samhället vara för att vi skulle må som bäst? När väger vågen jämt?

När jag cyklade hem idag slog tanken mig att nu när resan är bokade och dagarna räknas kanske man ska informera lite om vilket land det är vi ska åka till egentligen. Smart idé tänkte jag, jag lägger upp lite information om landet och så vidare, dock efter närmare funderingar, hur tråkigt är det inte med uppradad information om ett land? Det blir lite mellanstadie stil, som när man skulle ta reda på fakta om ett land och sedan nervöst ställa sig upp inför klassen och innan till rada upp de fakta man letat rätt på. Men när det väl kom till kritan blev man bara arg över att inte kunna rita flaggan. Vi visste ändå inte vart landet låg och en månad senare brydde man sig ju inte alls om vilket mat de åt mest. Så nog tackar vi innerligt lärarna att vi slapp prov!

När vi ändå talar om kartor och placeringar av länder i världen kan vi ju bjuda på en "hört på Draggen" så här lagomt till måndags myset. Det är dags för julbak hemma hos undertecknad, gästerna anländer eftersom och pepparkakorna börjar välla ut ur ugnen. En jordglob står och lyser i ena hörnet och tankarna förs tillbaka till veckan då en av gästerna inte riktigt kunde peka ut ett land på kartan. Visst tänker vi, det kan ju inte stämma, det måste ha varit en tillfällighet. Så vi ber henne komma till jordgloben och peka ut Alaska. Efter en del vägran får vi tillslut våra tvivel bekräftade, hon pekar på Australien. Hon tackar nog för att vi inte läser geografi!

En resa som närmar sig med stormsteg kräver att nödvändigheterna bockas av. Idag bar det av till infektionsmottagningen för vaccination. Frågan är, hur kul känns det att ta fyra sprutor på samma gång? Speciellt när man ärvt de sprut rädda generna. Men det var bara att lägga manken till och åka dit. Jag vet egentligen inte varför jag känner nervositet så fort jag kliver in på sjukhuset och att yrsel kommer när jag lägger mig på britsen. Kan det bero på att jag de senaste gångerna haft tendenser till att svimma och faktiskt svimmat en gång. Det är helt enkelt obehagligt att ta sprutor men efter den här resan lär man vara van. Fyra avklarade, fyra kvar, det är bara att tuta och köra.

Vilka vaccin behövs då när man ska åka till Tanzania? Obligatoriskt är Gulafebern. Malaria tabletter skall ätas, sedan rekomenderas Hepatit A+B och att man ser över de vaccineringar man gjorde som barn av polio och stelkramp. Sen finns det ylligare vaccin man kan ta men som kan övervägas beroende på vilken miljö man tänkt vistas i och som vanlig turist behövs de flesta inte. Vissa har åkt utan att vaccinera sig mot mer än de som är obligatoriskt i ett land och kommer hem helskinande. Dock är det inte farligt att vaccinera sig så om man tvekar är det bättre att ta för många än för få.

O

Hej och välkommna!

Vi heter Emma och Olivia. Om två veckor på börjar vi vårat tredje gymnasieår på Dragonskolan, Umeå. Under tredje året genomför man en kurs som kallas projektarbete. Det är en kurs där man själv får välja vad man vill göra och sedan genomföra det. Eftersom vi båda är innebandy spelare, blev det självklara valet att inrikta oss på idrott och en idé växte sedan fram. Innebandy är en grym sport men det är en ganska liten sport i världen om man jämför med tex fotboll. Vi tänkte att vi kan hjälpa till att  föra innebandyn ut i världen utifrån de rådande förutsättningarna i varje land och samtidigt få ta del av deras kulturer, lära oss av deras glädje och gemenskap. Vart skulle vi då börja?

Efter en hel del funderande och tvivlande blev det bestämt att vi skulle få följa med en grupp elever och två lärare från Dragonskolan till en utbytesskola i Tanzania, Afrika. Där med spikades vårat projektarbete, vi skulle hålla ett innebandyläger i Tanzania vilken bra idé tänkte vi, det kan inte bli så svårt. Nu närmar sig avresa i oktober och än är det mycket kvar att göra. Här i bloggen kan ni följa vårat arbete, tankar, funderingar och självklart resan.

(Användarbilden kommer från fjolårets Tanzania resa som Dragonskolan gjorde)