Det har varit två intensiva dagar nu, i går så lagade vi alltså en meny av Gert Klötzke till vilken Lars Torstensson skulle servera viner.
Menyn som serverades var, i rätt ordning (tror jag):

• Nässelsoppa med kyckklingmousseline och äggskum
• Vit sparris med kalvtartar
• Ångad röding med sparrispure och murkelsås
• Lammytter och terrin på lammbräss med ramslöksås och färskpotatis
• Rabarberdessert

Gillar färgen på gräslöksoljan

 

Skönt med lite fart i köket.

En mycket nöjd Boden spenderade kvällen i luckan.

Grabbarna lägger kalven under ett vakande öga från Gert.

P-mat i form av kalvtartar, löjrom, gräslöksmajo och glaserade senapskorn.

Var skönt med lite aktion faktiskt, även om vi var för många kockar på så få gäster (43 st) så blev det bitvis stressigt i köket. Det verkade på servisen som om gästerna var nöjda med maten och jag personligen är definitivt glad över att ha fått jobba med Gert en dag, riktigt krutgubbe det där och jag gillade hans attityd då han efter service tog alla kockar i hand (fett stort +), bådar gott inför nästa termin.

Idag har vi gjort något så roligt som att ha varit på utflykt på tre olika bondgårdar med LRF. Vi började med att besöka Kenneth på gården Gubböle 135, en snubbe med en riktigt härlig filosofi, han har gått från att föda upp högavkastande boskap för enbart kvantitet till att mer eller mindre bara använda sig av angus och hereford samt att föda upp dessa raser på mer eller mindre bara hö istället för proteinberikat mixfoder.

Kossera på Gubböle.

Dom var ganska skygga kalvarna.

Trots att han inser att lönsamheten inte är densamma som att masproducera kött av lägre kvalitet så väljer han att göra något han tycker känns rätt, det tycker jag är beundransvärt. Det märks att han eftersträvar kvalitet hos sina produkter då han hängmörar allt kött som säljs i den egna gårdsbutiken och trots hängmörning så känns köttet riktigt prisvärt!

Gård två vi besökte var Norrfors 265 där mjölkbönderna Ulrika och Anders Eriksson huserar, där fick vi se hur en modern mjölkgård ser ut och fungerar och trots att det var riktigt intressant att se en mjölkrobot i arbete så tog ändå småkalvarna priset! Dom är inte så lite härliga dom inte!

Mjölkroboten visar en väldans massa information.

En inte så skygg kalv!

Vi passade även på att tillaga lunch på den medhavda grillen, lunchen kom i form av secreto iberico och en potatissallad på rostad potatis och spenat.

Tredje gården var Oxvikens gård och Sybil Sundling tog emot. Jag måste säga att jag verkligen fascinerades av hennes entusiasm och vad jag tolkade som en kärlek till det hon gör. De har ett antal projekt på gården men i huvudsak så handlar det om lammuppfödning och grönsaksodling. Grönsakerna som odlas går mer eller mindre uteslutande till restauranger i Umeå och som jag förstod så gäller det även lammen.

Sybil Sundling berättar om Oxvikens verksamhet.

Vad jag uppfattade som så härligt med Sybil var hennes avslappnade inställning till sitt jobb som jordbrukare, det kändes lite som om hon har fattat vad livet går ut på, var lite av en a-ha upplevelse. Hon hade fått ett antagningsbrev till en utbildning i trädgårdsanläggning (eller liknande) men kunde inte minnas att hon sökt utbildningen, men såg det som ett tecken att det kanske var det här hon skulle pyssla med och på den vägen var det. Riktigt häftigt att bara göra det man faktiskt känner är rätt och bara satsa på det. Om allt vill sig väl så finns det anledning att återkomma till henne i september.

SMÅLAMM!

Pyttelitet lamm!

Men, men, efter en hel dag ute på landet så sitter jag nu här och luktar bondgård. Men jag gillar’t.