Tävlingstankar

På en blogg, så finns frågan; varför tävlar du?

Och alternativen är;

Tävlingsmomentet
Gemenskapen
Priserna
Annat

För oss så är det först och främst gemenskapen; hur många tonårsbarn förljer med sina gammla stofiler (i deras ögon) till föräldrar på utflykter och roligheter:O)?

Både den 10-årige sonen och snart 17_åriga dottern och hennes 18årige pojkvän följer med oss:)

Då ska ni veta påskhelgen; då har vi – om vi vill – två tvälingar per dag – HELA påskhelgen.

Men vi far på 1 tävling och så åker vi hem och äter god mat och dricker gott och summerad dagen och bara myser i vårvinterns härliga ljus.

Nu har jag dock på senare tid, upptäckt att en djävul har börjat knacka på innanför pannbenet – den där tävlingsdjävulen*flämt*…

Men det blir väl så automatiskt, när man fiskat så pass att man tränat upp känslighet och snabbhet i fingrarna och  man faktiskt KAN placera sig.

Det är också kul:O)