Jag & Skuggan vilse bland husen: ’Va fan alla hus ser ju likadana ut’

Godmorgon i lingonskogen!
Ja, haha, igår var jag och den bloggvälkända ’Skuggan’ med om något jätteroligt.
Först så var ju jag, mamma, pappa, syrran, mammas kille och många fler på inflyttningsfesten (läs tidigare inlägg), och det var jätteskoj. Barnen kollade på ’Spy Kids’ och dom vuxna…gjorde vad dom gjorde. Hehe.

I alla fall. Så efter ett tag så tyckte mamma att Skuggan skulle komma till partyt.
– Jag måste bara duscha då…
Och det gjorde hon…tillslut! Ungefär 2,5 timmar senare (ca 22.00) var hon påväg.
– Men William, möt henne vid Konsum då, sa mamma.
Och så traskade jag iväg mot affären.
En liten stund väntade jag, och sedan kom hon. I hästsvansen och på den orginella damcykeln:
– Tjeeeenare Wille!
– Hej!
– Och fy, satan va jobbigt ska du veta. Det är så halt, förstår du.
– Mmm…
– Ja, men nu går vi då.
– Jepp.

Eftersom det var en INFLYTTNINGSFEST så visste jag inte EXAKT var det var, men jag visste att vi skulle gå rakt fram. Och så gick vi rakt fram…och sedan ringde det.
– Hej det är William.
– Hej, var är ni? sa pappa.
– Hej vi är påväg. Medan jag pratade så svängde virriga Skuggan ned på en annan gata, och virriga jag, jag fortsatte bara gå.
– Okej hejdå.
– Hejdå.
Jag la på.

Efter en stunds prat om hur mycket folk det är på festen så märkte vi att…vi inte var där vi skulle va.
– Men Skuggan, jag tror vi kan gena genom den där gården där.
– Ja, men va fan, min kärringcykel då? Ja, vi får hjälpas åt.
Och upp för snödrivan. Och in på en INNERGÅRD!
– Nää nu är vi ju inne på en innergård, sa jag samtidigt som några killar i 20-årsåldern hade en egen fest och stirrade ut på oss genom fönstret.
– Öka farten!

För att komma ut på vägen igne var vi tvungen att gå igenom en annan innergård först, vilket vi gjorde.
Och så kom vi äntligen ut på vägen igen.
– Men vad i håvete Wille, där är ju EXPO-affären.
– Opps!

Och sedan gick vi med cykeln. På massor av olika gator och gatnamn. Vi såg broar och förstod att vi var helt fel ute.
– Men va fan alla hus ser ju likadana ut! sa jag.
Efter kanske 15 minuter av virrande och med Skuggans vinflaska i lasset så dök mammas kille ut på en ’okänd’ balkong bakom oss.
– William…och Skuggan! sa han förvånat.
– Men vad fan Wille, sa hon och skrattade.

Vi gick runt i cirklar och hela tiden var vi i närheten av vi inte misstänkte själva Partyhuset
Så jag och Skuggan gick in. Sedan var det dags för mig att åka hem, så lång tid tog det. Haha.

Ha en supersöndag.
/William