Cykelturen med 4 otäcka vurpor!

Proffs-cyklisten Felix Sjövik flyr från Paparazzin

Den långa historien som jag ska berätta för er tar fart lång långt bak i tiden, nämligen i torsdags…
Jag och Felix skulle cykla hem till pappa (flyttardag) och eftersom Felix är proffsig på att hoppa och sladda med cykeln, som jag inte är, så ville jag för en gångs skull också testa att vara proffisinoell (felstavat?). Så, när det var dags att cykla upp för trottoaren tog jag sats och kastade upp hela mig + cykeln. 1 skada skedd. I ’luften’ vek sig styret och jag och den stackars cykeln föll ihop på gatan. Aj aj aj. Men om ni känner mig, så vet ni att jag inte ger upp i första taget.

Felix cyklade utan händer och åkte ned från ett litet trottoargupp. Jag testade och…krasch! Ännu en skada skedd, men jag fortsatte försöka, samma sak igen. Krasch x2. Näe, nu får det väl vara nog.

När vi nästan var framme föreslog Felix att vi skulle tävla därifrån och hem till mig och jag nickade med aggressiv blick. Nu bannemej klarar jag det här.
Ready, Set, GO!
Och racet är igång. Felix cyklade om mig ganska snabbt men jag fortsatte. Och helt inne i tävlingen såg jag inte att jag cyklade VÄLDIGT nära en blå container. Styret snuddade först bara lite grann, men sen…KRASCH!
Suck, nu hade väl jag fått nog med skrapsår. Jag gick med cykeln sista biten.
Och nu förstår inte jag det där mottot ’ingenting är omöjligt’, för det är totalt OMÖJLIGT för mej att bli proffs-cyklist.

Näe, nu ska jag kasta i mig nå mat för att sedan åka på tivolit med kompisen Artem.