Offentlighetsprincipen

I förenklad form kan man kalla den ”för jag har rätt att se allt-principen”. Med detta menas att varenda människa har rätt att följa myndigheternas verksamhet så lång det går. Den ger oss rätten att ta del av offentliga handlingar utan att berätta vem man är eller varför man vill se dem. Det är en viktig del i demokratin för att motarbeta maktmissbruk och ge oss chansen att påverka. Vi ska kunna hämta information om vad som händer oavsett vad myndigheterna väljer att informera om. Offentlighetsprincipen har skrivits in i en av grundlagarna, tryckfrihetsförordningen, för att garantera insyn i riksdagens, regeringens, och myndigheternas arbete.

"Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar"
(2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen, som enligt 14 kap. 5 § som regel gäller även utlänningar.)
 
Dock finns det som alltid undantag, men de finns till för att skydda oss. På regeringens hemsida står det också att allmänna handlingar som inte visas handlar om:
 
  • rikets säkerhet eller dess förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation
  • rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik
  • myndigheters verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn
  • intresset att förebygga eller beivra brott
  • det allmännas ekonomiska intresse
  • skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden
  • intresset att bevara djur- eller växtart
 
Vad är då en allmän handling? På regeringens hemsida så står det också så här:
 
– En handling innehåller information av något slag: en text, en bild, eller information lagrad på annat sätt, till exempel i en dator.
– En handling är allmän om den förvaras på en myndighet och har inkommit till myndigheten eller upprättats där.
– Allmänna handlingar ska enligt grundregeln vara offentliga och tillgängliga för alla att läsa.
– Minnesanteckningar och utkast till beslut betraktas normalt inte som allmänna handlingar.

Säkerhetskopior undantas från begreppet allmän handling

 
 
Men vår fråga är då, hur fungerar detta i praktiken? Nästa vecka ska vi testa hur det egentligen ligger till. Vilka allmänna handlingar vill ni att vi ska testa plocka ut?
 
Källa: http://www.regeringen.se/sb/d/504/a/3029
Etiketter:

En kommentar

  1. Mikael "MMN-o" Nordfeldth

    Jag kan i alla fall påpeka att av egen erfarenhet vet jag hur svårt det är att ta reda på vad man _tror_ är allmänna handlingar, men inte alls visar sig vara det.

    Internkommunikation på en offentlig förvaltning t.ex. är inte offentliga/allmänna handlingar. I ett försök att luska ut vem som beordrade ett obefogat tillslag mot mitt kontor fick jag veta att diskussioner som förts – även över de kommunanställdas arbetsmail – var sluten information och inte alls allmänna handlingar.

    Allmänna handlingar, i form av dokument och kommunikation, är ofta sådant som ingen egentligen ändå behöver ta reda på. Dvs, det är generellt sett ett tandlöst hittepå för att ge något slags sken av transparens i offentlig förvaltning.

    Ibland är givetvis allmänna handlingar ett mycket viktigt verktyg i granskningen av offentlig förvaltning. Fast den som är skyldig att lämna ut den är oftast personen som är inblandad själv, vilket gör det mindre sannolikt att man får den kopia man verkligen efterfrågar.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.