Topp tre bland motionsformerna

Det finns i min bok främst tre motionsformer som intar en tätposition och då är kriterierna; roliga, skonsamma för kroppen samt att man kan hålla på med dessa långt upp i åren.

På pallen utan inbördes rangordning:

Stavgång – De två extra stödpunkterna ger en optimal gång både uppför, utför och på flacken. Möjligheter finns att lägga lite extra arbete på triceps, axlar etc genom att jobba med stavarna på olika sätt. Men bara att man har stavarna så har man vunnit alltihop med bland annat ökad syreupptagning. Klockrent, stark rekommendation om ni ej kommit i gång med detta.

 

Cykling – Den största fördelen med cykling och som är unikt med det är det "viktlösa tillstånd" för fotled och knäled som nås genom att vikten och största delen av normalkraften går från sadeln och uppåt och inte från fotled och uppåt som vid gång/löpträning. Vi har definitivt inte samma stötbelastning här som i löpträning. Kan med fördel läggas in mellan ett stavgångspass och ett löpträningspass om man vill köra med det. Viktiga punkter att tänkta på är att justera sadeln så du varken behöver översträcka i knäled "för att nå ner", eller att få "knäna i magen". Vidare fixera höften, börjar du gunga som en anka bör du skärpa till dig då det ger en ogynnsam belastning i rygg över tid, låt bara benen gå som symaskinsnålar. Sänk axlarna som alltid.

Ett extra plus att man ser, hör och kan uppleva en hel del från sadeln, det är ju rent av roligt att cykla. Och sedan man kan hålla igen om man vill ta det lugnt eller trycka på om man vill, så stor flexibilitet med tempot.
Sedan är det detta med cykelhjälm, förstår inte varför det skall vara ett sådant motstånd för egen del att få på sig den. Är som sista friheten på något sätt. Men jag skall försöka göra ett ryck med detta, inte minst med tanke på att man bör vara en förebild för den yngre generationen, de gör ju som vi gör och inte som vi säger.

 

Klassisk skidåkning

Ja finns det något mer att säga, tala om definition på ordet klassisk, Sixten Jernberg Mora Nisse Karlsson, Selm Stenvall…

 

Kommenterar kort vissa av de övriga formerna och varför de ej tar sig in på min pall:

Styrketräning – Men vars har han passet undrar förstås vän av ordning. Och visst det har varit och är en god följeslagare i livet. Men det går lite upp och ner med olika slags fokus i livet. Och just nu har jag inte det där riktiga goet och i min ranking tänkte jag mig främst aerobiska aktiviteter, som ger en god täckning av rörelseapparaten samt för hjärt/lung verksamheten också.

 

Skating -Här blir inte en optimal rörelse från fotleden och uppåt. Det naturliga är en rak flexion och extension alltså böjning och sträckning i gångjärnsleden knäled och inte en rörelse som karaktäriseras av "att skära" och början till ett slags rotation i dessa leder som det blir av skatestilen. Men här lurar den förrädiska honungsfällan i någon mening. Detta med att något är så kul så antingen håller man på för länge eller så gör man något som åtminstone över tid kan kosta på. För det finns inget härligare än att släppa lös i full skate i bra före. Notera att om syftet är att komma fram fort så är skate överlägset vid lämpligt före men jag talar om mina grundkriterier och så blir allt skaten slagen på fingrarna av klassisk.

 

Simning – viktlöst tillstånd, perfekt vid rehab och ibland till och med enda möjliga som man kan köra. Kunde gott ha platsat. Men men man har sina favoriter.

 

Löpträning – inget ger som ett riktigt intervallpass löpträning. Och det är dessutom ganska kul att hålla på med dem där kilometertiderna som sedan skall omsättas till tid på milen, tid på halvmaran etc. Men stötbelastningen är inte att leka med! Mitt tips är att ta det mycket lugnt om man inte håller på året runt och börja på mjukt underlag. Så ta det piano och stärk er uppbärande muskulatur som skall "fixa" alla stötar.

 

Vad är det som kom borti vägen? Nån med stavar och nån på cykel?

 

 

 

 

Men vänt nu vilka är det?

 

Jo Janne Vennberg och Sofia Bidner.

 

Ett av våra forna skidess. (Och man åk väl inte ifrån henne idag heller… red. anm) Sofia Lundberg numera Bidner. För dagen på cykel. God förebild med cykelhjälm på dessutom. Undertecknad slarvar tyvärr, ska bättra mig.

Intervju med Sofia Bidner:

 

 

 

Jan Vennberg har kommit igång bra med inlineåkningen.

Intervju med Jan Vennberg:

 

 

 

Jag fortsatte till Olsträsket.

 

 

Kort tillrättningspaus. Tid för detta två minuter och en har gått.

 

Längs Tärnavägen är det med jämna mellanrum naturliga stopp där man kan välja att sno. Så man kan beroende på dagsform köra en kort, mellan eller långtur.

 

Va tror ni, stå de nån ädlare valör inni vitskume där borta?

 

Eller unner bron?

 

Upp mot Lill-Rutje.

 

Ett måste för den seriöse. Ett vätskebälte. Detta med vätskebalansen är ett lite svårt ämne men just därför superintressant. Det står med sina ben i både biologin och kemin och vi landar i den spännande biokemin. Vi får se, jag har en hel del planer bland annat en vätskebalansskola, men det är knepigt att kommunicera på ett enkelt och bra sätt. Men i regel dricker de flesta alldeles för lite och tappar därmed nästan exponentiellt i prestation. Så drick helst varje 15-20 minuter cirka 1 – 2+ dl. Jag brukar göra egen med druvsocker i pulverform rätt upp och ner och kör med en cirka 3 procentig blandning av vatten/druvsocker. Jag kör en ljummen variant med hälften från vattenkokarn och hälften kallvatten året runt, och toppar med lite salt. Och hur mycket man ska dricka beror på temperaturförhållanden, klädsel, hur hårt och hur länge man kör. Så ni ser det är ett par faktorer att tänka på och blir fort lite mer att säga om man ska göra ämnet rättvisa. För sedan har procentssatsen en viss betydelse och med den kan man styra "vätsketryck in i cell" i någon mening. Vidare faktorer hur långt innan man intagit en större måltid och vad man äter under aktivitet påverkar också magsäckens tömningshastighet och därmed energi och vätskeupptaget. Nej jag skall ge mig nu men det är verkligen ett intressant ämne.

 

Bäcken som rinn ne från Sultintjärn. Han verka lite småintressant faktiskt. Det är ganske grunt där han just rinn ner. Är det nån som har prova den här bäcken uppöver eller fortsättningen den mellan Sultintjärn och Geristräsket?

 

Lite bulliga moln. Jag var ut för en skur, men det var ju ingen fara då det var så pass luftvarmt man tork ju på en gång bara he slut å rengen. Men som sagt en riktig sådan där dag då de jämmenrengen då är inte mitt första val cykel utan stavgång.

 

Insticke vid gamla Olsbäckbron. För visst ha det varit en bro här rätt över förut. Man är ju int se jättegammal och man minns ju int allt. Så rätta mig om jag har fel. Men här är också en sådan där lämplig naturlig vändpunkt för en kortare/mellan tur.

 

Det är som en liten backe där vid insticket gammbron så slå er med fördel ner och betrakta Olsbäcken som rinner förbi. Hur är statusen på harr och öringfisket i dagsläget för denna fina lilla bäck? Det är ju 100 år sedan man gjorde allt ungefär, nån som varit där 2011 åtminstone?

 

Men vänt nu. Va e re som kom nerefter vägen nu igen? Ä re e utfött tvåfotikrek därifrån Bäck?

 

En korsning mellan en björn å en näck?

 

Saka!

 

 

Stann ÅÅÅ!

 

Snoo!

 

Jaså det var de här glada grabbarna. Filip Lundmark och Regge Forsberg.

Intervju med Regge Forsberg och Filip Lundmark:

 

 

 

Olsbäcken ner mot Vindelälven.

 

Klassiska skyltar.

 

Men passa er för den jädra skarven därvid Olsbäckbron. Kan tänka mig att den är speciellt bökig för rullskidåkare och inlinare. Kör i högerfil både tur och returresa för där är det som en avfasning i alla fall.