det är ingen mening att vinka åt en blind

 

olika ansikten kryper fram ur väggarna
de ser på henne och vädjar om nåd

men den vita ytan är hal och hård

hon försöker köpa sig fri

handlar mer och mer

i ett förtvivlat försök att fylla det tomrum

hon lever i

hon är inte rik

på annat än

besvikelser

de möter henne i den vitmålade väggen

som en kohandel utan boskap

men ibland så räcker det att

skrapa lite på ytan

för att se

genom

minnena

glömskan

 

hur ska hon se utan ögonblicken

Etiketter:

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.