Lungcancer/svartabandet

Lungcancer

Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen i Sverige. Drygt 3 000 svenskar får diagnosen lungcancer varje år. Forskningen visar entydigt att rökning är den främsta orsaken till sjukdomen. Nio av tio som utvecklar lungcancer är rökare.

Lungcancer är en sjukdom som orsakas av okontrollerad celldelning av lungvävnad. Tillväxten kan leda till metastasering, vilket innebär invasering av intilliggande vävnad. Den största delen av lungcancrar är lungcarcinom som härstammar från epitelceller. Lungcancer, som står flest dödsfall av alla cancrar bland män och näst flest bland kvinnor (efter bröstcancer), orsakar 1,2 miljoner dödsfall årligen. De vanligaste symptomen är andfåddhet, hosta (och hemoptys), och viktnedgång.

Lungcancer är vanligast bland män, men allt fler kvinnor drabbas av sjukdomen. De flesta patienterna är 60 år eller äldre. Färre än fem procent är under 50 år vid diagnos. Alltfler yngre drabbas dock idag.

Symtom

Lungcancer ger ofta inga symtom förrän sjukdomen redan är långt gången. Några symtom är:

•hosta, eventuellt blodblandad upphostning
•upprepade lunginflammationer eller luftrörsinfektioner
•trötthet
•smärta i bröstet
•andningsbesvär
•heshet
•minskad aptit och vikt
•ledbesvär.
Dessa symtom kan också orsakas av andra sjukdomar än lungcancer.

Prognos

En av tre patienter med lungcancer som upptäcks tidigt kan opereras. Operation är också den metod som botar flest patienter. Cytostatika och strålbehandling i högre doser kan i vissa fall också bota patienter.

Behandlingar

Operation är den metod som botar flest patienter med lungcancer.

Även strålbehandling kan användas i botande syfte, ensamt eller tillsammans med cytostatika. Strålbehandling har speciell betydelse vid tillfällen då det är olämpligt att operera, till exempel vid dåligt allmäntillstånd, och ges med höga doser vid dessa tillfällen. I vissa fall kan strålbehandling också ges efter operation, om det är osäkert om kirurgin varit tillräcklig. Strålbehandling ges också i många fall för att lindra symtom.

Cytostatika används framför allt för att lindra symtom och hindra sjukdomsförsämring och är i dag en accepterad rutinmetod vid alla former av avancerad lungcancer. I många fall används i dag cytostatika också tillsammans med operation och strålbehandling för att öka möjligheten till bot.

Kirurgi

En tredjedel av patienter med nyupptäckt lungcancer kan opereras. Det är i de flesta fall fråga om adenokarcinom eller skivepitelcancer. En förutsättning är att tumören upptäcks i ett tidigt skede.

Under många år var det sällsynt att småcellig lungcancer opererades. Men om den upptäcks tidigt kan även denna tumörform opereras.

Operationen utformas med hänsyn till hur stor cancern är, men framför allt beroende på var i lungan den växer. Om den är tydligt begränsad till en lunglob räcker det ofta med så kallad lobektomi. Det innebär att den lunglob där tumören finns tas bort.

Om cancern växer i mer än en lob opereras hela lungan bort, pulmektomi.

Operationen tar normalt ett par timmar, men i mer komplicerade fall kan den ta fyra till fem timmar. Efter operationen vårdas patienten på sjukhus fem till sju dagar. Läkningstiden är dock betydligt längre och sjukskrivningstiden brukar vara minst sex till åtta veckor, bland annat beroende på vilket arbete patienten har.

Beroende på hur mycket av lungan som tas bort, kan patienten efter operationen känna viss andfåddhet vid ansträngning. Detta brukar dock lindras med tiden.

Strålbehandling

Om det finns risk för återfall brukar operationen kompletteras med strålbehandling. Strålningen ges då i allmänhet en gång om dagen varje vardag under fyra till sex veckor.

Patienter som inte kan opereras kan få strålbehandling i högre stråldoser i botande syfte. I dag finns tekniker som gör det möjligt att ge mycket höga stråldoser med vanliga strålapparater mot tumören utan att öka risken för skador på normala vävnaderna. Det pågår även försök där strålningen ges flera gånger per dag, men i lägre dos vid varje tillfälle.

I dag kombineras strålbehandlingen många gånger med cytostatika. Detta gäller i synnerhet vid småcellig lungcancer, där den kan kombineras med cytostatika om patienten inte har några metastaser i andra organ och är tillräckligt stark för att orka med behandlingen. Vid småcellig lungcancer genomförs även i vissa fall en förebyggande strålbehandling av hjärnan.

En ganska ny metod för strålbehandling är brachyterapi. Ett risgrynsstort korn av ett radioaktivt ämne placeras i en kateter mitt för tumören. Behandlingen upprepas två till tre gånger med en veckas mellanrum och pågår varje gång några minuter. Fördelen med metoden är att det blir en mycket hög stråldos närmast strålkällan, det vill säga i tumören, men inte i den friska, omgivande vävnaden.

Cytostatikabehandling

Cytostatika är läkemedel som angriper framför allt celler som håller på att dela sig. En fördel med cytostatika är att medlet förs ut med blodet och därför kan nå även cancerceller som spridit sig i kroppen.

Behandlingen brukar resultera i remission, det vill säga att cancern krymper rejält. Detta ses i synnerhet hos patienter med småcellig lungcancer som inte tidigare har fått cytostatika. Hos några patienter försvinner cancern helt.

Flera vetenskapliga studier har visat att cytostatika förlänger livet för patienter med lungcancer. Ett antal patienter kan också botas och bli helt fria från sjukdomen.

Förebyggande

Rökning är den viktigaste orsaken till lungcancer. För dig som röker är det bästa sättet att förebygga lungcancer att sluta röka. Risken för att drabbas av sjukdomen minskar gradvis efter att man slutat röka. Det är också bra att undvika miljöer och situationer där du utsätts för stora mängder tobaksrökning.

Läs mer på cancerfondens hemsida, lungcancerföreningen eller wikipedia

[Fler överlever cancer]  [Fler överlever bröstcancer]