Sitter på min naturkunskapslektion just nu. Dagen har varit så pissdålig, jag förstår inte att jag inte kan vara självisk ibland och bara skita i allt och alla och BARA bry mig om mig själv. Det är en egenskap som många av oss måste ha ibland. Vi kan inte alltid tänka på andra utan vi måste också tänka på oss själva i första hand. Hur ska vi kunna vara ett bra stöd för någon om vi inte är ett bra stöd för oss själva?

Men i allafall, så handlar dagens lektion om genetik, det är så himla intressant. Liksom, arv och miljö och vilka egenskaper som är ärftliga och vad som i miljön skapar oss som människor.

Jag har alltid varit av den åsikten att vi kan ärva egenskaper, men miljön påverkar hur vi väljer att använda våra egenskaper. Vissa saker kan falla naturligt, som ex. jag som är väldigt konstnärlig i form av musik. Men om ingen av dom i min familj skulle vara intresserad av musik skulle jag inte använda mig av mina kunskaper. Jag skulle inte få utlopp för det.

Man kan också använda sina egenskaper negativt, vilket jag är en expert på att göra. Jag har panikångest och prestationsångest, men jag använder det negativt instället för att använda det som en trigger för att jag ska göra saker bättre än bra. Jag bygger istället upp en stress över det och gräver ner huvudet i sanden.