Landshövdingens anor sträcker sig från 1634

Västerbottens landshövding är Socialdemokraten Helene Hellmark Knutsson tillsatt under föregående regering. Här kan du läsa hela historien om landshövdingens historia. Själv tycker jag den är något otidsenlig och inte minst själva uppdraget.

Hur mycket har exempelvis vår landshövding i V-botten uträttat för länet som helhet? Jag vill påstå nästintill ingenting om vi ser till de områden här (Lappland) vi tillhör. Jag har för mig de åtgärder som skulle göras på Blaikfjället (V-mina/D-tea) för att minska CO2-utsläppen och där en grävmaskin blev ditskickat och här under landshövdingens beskydd är bortkastade pengar. Jag kan precis inte säga det var till någon särskild nytta och inte skapade det några jobb heller, förutom till grävmaskinen och dess förare. Som jag nämnde i mitt föregående inlägg är ”rädda våtmarkerna” nu bevisligen till ingen större nytta och att det skulle ha någon större betydelse i jakten på minska utsläppen.

Att kusten, Umeå, Skellefteå är det intressen som torde ligga länets landshövding närmast om hjärtat är ganska uppenbart. Jag är för att skrota landshövdingsutnämningarna. Det är mera en relik från gamla tider som i grunden borde omarbetas till något vettigare och som i mitt exempel med vår landshövding istället visade på styrka utveckla länet i sin helhet.

Malå, Västerbotten skulle Vänsterns Jonas Sjöstedt fått flest röster i EU-valet. Då får vi också hoppas att han utvecklar länet i sin helhet. Hur mycket har V utvecklat hittills? Går vi efter den trenden, ingenting. Varför skulle jag tro Jonas Sjöstedt och V kan göra det nu?

Själv ansvarig för inlägget utan inflytande från någon annan.

6 kommentarer

  1. Hassan

    Håller med!
    Dagens landshövding verkar vara en SVAG ledare! Hon pratar om att höja tempot och satsa på fossilfri
    nyindustrialisering samtidigt som miljöextremisterna på lsty gör allt för att försöka stoppa, ,
    fördröja och fördyra alla miljöprövningar! Ex vindkraftsparken på Jiltjaurberget i Sorsele och gruvbrytningen i Storuman mfl! Miljöprövningsansvariga klarar inte att tolka ortofoton eller att granska
    terräng/mark på ett objektivt sätt!
    INTERNKOMMUNIKATION verkar saknas inom LÄNSSTYRELSEN! Vad gör LANDSHÖVDINGEN
    och STYRELSEN åt missförhållandena?????

  2. Jörgen K

    Landshövdingen, regeringens förlängda arm i landet då landet saknade kommunikationer. Sedan länge är det ingen skillnad på det spridna ordet, det kommer fram i samma sekund det skrivs ut till varje liten plats i hela landet, så…

    Länsstyrelsen och dess politiska reträttplats för avdankade föredettingar är bara ett sätt för systemet att gynna sig själv.

    Med simpla grepp kan man utan vidare stryka verksamheterna rakt av och spara in alla de miljarder de kostar.

  3. edor, Vilhelmina (inläggsförfattare)

    Ser vi till dagens system där riksdagen har makten och inte kungen som tidigare torde utnämningarna vara mer traditionsenliga och mindre till någon direkt nytta.
    Hur mycket generar då en landshövdingsutnämning under en period av 6 år? Ungefär med uppgifterna från länken ca: 14 400 000. Räknar vi på det finns 21 län blir det en ganska stor summa. Nämligen 302 400 000.
    Ser vi tillbaka och vad alla utnämningar kostat och även kommer kosta om systemet fortsätter blir det en stor summa Sveriges skattebetalare ska stå för.
    En dyr tradition, för något annat är det väl inte?

  4. brorson

    Om länsstyrelserna läggs ner, bör deras få kvarvarande uppgifter tas över av andra myndigheter, såsom:
    Förvaltningsdomstolarna (förr kallade länsrätterna)
    De centrala statliga myndigheterna
    De statliga myndigheternas regionala enheter
    Landstingen
    Kommunerna

    I synnerhet landstingen kommer att få fler uppgifter och mer personal, och därför bör experimenten med storregioner, såsom Västra Götaland och Skåne upphöra. Sverige är ingen förbundsstat. Lappland,. som idag är delat på två län, bör bli ett eget län (benämning på det geografiska område, som ett landsting är verksamt inom.)

    Trots att en del personal kommer att föras över från nuvarande länsstyrelser till andra myndigheter kommer det att bli en nettobesparing p.g.a. en mer ändamålsenlig organisation.

    • Jörgen K

      Svar till Brorson:
      Det är i dag inte speciellt många beslut som länsstyrelserna fattar ensam, de dominerande antalen bygger på att de statliga myndigheterna tar det egentliga besluten emedan länsstyrelserna verkställer. Så redan idag kan man i realiteten reducera antal tjänster utan att det egentligen skulle märkas i samhället.

      Kostnaden för Länsstyrelserna är astronomiska om man ser på effektivitet och resultat. Så i skenet av det kan man betrakta verksamheterna som föreningen för inbördes beundran….

      • brorson

        Som svar till Jörgen K:

        Instämmer i princip med Jörgen K. Men vi får se hur stora besparingar som är möjliga. Förutom att en del tjänstemän får byta arbetsplats från länsstyrelserna till andra myndigheter, finns det faktiskt myndighetsuppgifter som inte ens blir gjorda, såsom kontroll av folkbokföring och utbetalningar av bidrag, vilket utnyttjas av den organiserade ekonomiska brottsligheten. Fler ”byråkrater” med detta som sina arbetsuppgifter skulle snabbt tjäna in sina egna löner.

        EU:s subsidiaritetsprincip, som betyder att beslut ska tas på ”lägsta effektiva nivå”. Detta är i grunden en sund princip, men ett nytt begrepp för svenskarna, vilket har utnyttjats av makthungriga politiker för att göra precis tvärtom. Att beslut tas på en låg nivå, ger lokala väljare ökad möjlighet till inflytande. Att denna nivå ska vara ”effektiv”, alltså inte för låg, betyder att man ska ha en tillräckligt stor ärendendemängd för att anställa och avlöna tjänstemän med nödvändig kompetens, vilka handlägger tillräckligt många ärenden för att behålla rutin och skicklighet. Därför behövs alla tre beslutsnivåerna stat län / landsting och kommun. Men parallella beslutsorgan på samma nivå och inom samma geografiska område (länsstyrelse och landsting) är både förlegat och ineffektivt.

        Länsstyrelserna (från början en landshövding, som kallades konungen befallningshavare) berodde på att det då (1600-talet) tog för lång tid att få beslut från Sockholm i brådskande ärenden. Behovet av regionala myndigheter idag beror snarare på behovet av lokalkännedom och inte för långa tjänsteresor vid inspektioner. Samt i vissa fall behovet av personliga möten, som inte ka ersättas med telefonsamtal, mellan den enskilde och handläggaren av hans / hennes ärende.

        Hur stora geografiska områden som en viss myndighet ska vara indelad i skiljer mellan olika verksamheter. Exempelvis behövs ingen enhet för rennäringsfrågor på Gotland . där man i stället torde behöva en regional enhet inom den statliga kulturminnesvården. Att länsstyrelser vid kusten, dessutom två olika länsstyrelser, ska hantera renbetesfrågor ter sig inte effektivt. Sak samma gäller de flesta frågor, som gäller inlandet. Därför borde hela landskapet Lappland vara ett eget län / landsting. Detta har jag tyckt länge, sedan jag upptäckte att länsstyrelsen i Östersund bevakade inlandets intressen bättre än länsstyrelserna vid kusten.

        Invändningen att det bor för lite folk i Lappland för att landskapet ska vara ett eget län håller inte. Eftersom det inte alls hade varit en så stor utlyttning från Lappland, utan kanske rentav en viss inflyttning, om landskapet hade varit ett eget län. Ineffektivitet och bristande lokalkännedom hos nuvarande myndighetsstruktur ligger bakom avfolkningen. Man har faktiskt samma problem, fastän i mindre skala, i delar av Småland. Samt Bergslagen / västra Svealand.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.