Finlands 97-årsdag

Någon kan i frågasätta varför vi sverigefinländare firar Finlands självständighetsdag. Vi bor ju i Sverige. Det enkla svaret är: ”Där finländare finns, där firas det.” Så konstaterade kvällens presentatör Erpo Heinolainen. Festen hölls i går kväll i Mariakyrkan i Umeå.

Efter en god måltid började det lyckade programmet med både allvar och humor.

Jubileumstalare var Kimmo Sulila. Han påminde om vad det gäller de svenska och finska flaggorna. Båda har ett kors i den. Det är en symbol för den kristna värdegrunden, som råder i båda länderna.

Kvällens underhållare var ordkostnären Solja Krapu. Dikterna forsades i hennes mun mycket livligt på svenska och finska.

En sångare utan like var Rebecca Jeskanen. Det var verkligen en skön upplevelse att lyssna till hennes sångröst. Även hon pendlade mellan svenska och finska sånger.

Kyrkokören framträdde med många tradiotionella sånger. I slutet sjöngs Vårt Land gemensamt i festsalen.

Arrangören var Finska Klubben i Umeå.

Sång för Finland (kören sjöng)

4. vers.

Hissa upp flaggstång, den vita flaggan

Rit i molnen kors det blåa!

Den är den dyraste skatt av vårt Fosterland,

tecken av vår Kung, förbundet den eviga.

Hissa upp flaggstång, hoppet av hjärtan!

Hissa upp flaggstång, Korset av Jesus!

(Nouse salkoon, lippu valkoinen!

Piirrä pilviin risti sininen!

Se on kallein aarre isänmaamme,

merkki kuninkaamme, liitto ikuinen.

Nouse salkoon, toivo sydänten!

Nouse salkoon, risti Jeesuksen!)

Kyrkokören

Publiken lyssnar…

Erpo Heinolainen

Kimmo Sulila

Tapio Tamminen, ordför. i Finska Klubben

 

Solja Krapu

En bit av den vackra tekstilen i kyrkan…

”Det vackraste vi kan uppleva är det mystiska. Det är källan till all sann konst och vetenskap.” (Albert Eintein)

Har jag blivit inspirerad till någon upptäckt?

//Sasu