Vintersportsäsongen har tagit sina första stapplande steg, i vissa idrotter har man kommit längre än i andra. Det är ju egentligen alldeles för tidigt att dra några stora växlar av det som varit hittills, men jag drar ändå till med en liten OS-barometer här och nu på Västerbottens OS-deltagare och potentiella sådana.

Medaljhopp 

1) Teodor Peterson, Åsarna: Visade i Kuusamo i helgen att han tagit fjolårets motgångar på rätt sätt. Peterson var alldeles för ojämn då och har i år kört en mer distanstyngd försäsongsträning. Ska man lyckas på ett mästerskap krävs det att man har redigt med uthållighet. Vid OS i Sotji är sprintbanan är 1800 meter lång (SM i Umeå blir ett litet genrep, den är 1700 meter lång och har nästan lika många höjdmeter som i Sotji) och dessutom på hög höjd. OS-sprinten går i fristil men det bör inte hindra Peterson. En lovande start för honom den här säsongen och fortsätter han så här blir han ett medaljhopp i Sotji.

2) Maria Pietilä Holmner, UHSK Umeå: Helt plötsligt är Maria Pietilä Holmner tillbaka i gammalt gott storslalomslag. Hjärnspökena har släppt och UHSK-åkaren som alltid haft en fin teknik har med höga startnummer visat att hon bemästrar såväl en svår Sölden-premiär (en omvittnat hiskelig brant) samt den lite mer lättåkta banan i Beaver Creek senast. Slalompremiären i Levi var ju ett rejält felskär, men jag tror och hoppas att det bara var en tillfällighet. På träningarna innan Levi var Maria PH och Frida Hansdotter de snabbaste i svenska laget så det bör inte vara några problem. Förhoppningsvis blir det här säsongen där Maria PH slår sig in i den absoluta toppen i BÅDE slalom och storslalom samtidigt. Då är hon ett medaljhopp i båda disciplinerna.

3) Björn Ferry, Storumans IK: Åkformen var rätt god i Östersund även om han i de individuella tävlingarna sköt som en otränad malaj. Ferry har satt allt på ett kort den här avslutningssäsongen. Med tanke på att han har massvis med lopp i Sotji så finns chanserna till medalj, har dessutom visat att han kan slå till på mästerskap, både i OS och VM.

Vi vill också vara med 

1) John Eklund, AK Vännäs: 20-åringen drar i gång sin världscupsäsong i skicross på fredag. Och han har faktiskt rätt goda möjligheter att ta sig till OS. Sverige har fyra platser på herrsidan (om man sedan fyller upp alla är en annan sak) och rapporterna från försäsongen pratar om en Eklund som imponerat. Gör han ett par bra världscupinsatser före jul så finns det en god chans att han får en OS-biljett. En hyfsad utveckling för killen som började med skicross för bara ett par år sedan.

2) Ted Armgren, Vilhelmina SSK: Tog verkligen inte chansen i Östersund på distansloppet men får, tack vare Tobias Arwidssons frånfälle, en ny världscupchans i veckan. Det är lex John Eklund även för Ted Armgren; det är inte så förtvivlat bred konkurrens i Sverige i den här idrotten. Armgren är långt ifrån avfärdad från OS i Sotji. Nye förbundskaptenen Johan Hagström har visat god tilltro till Vilhelminas OS-hopp och givit honom fina vitsord under försäsongen. Men det krävs resultat snart om OS-chansen ska leva.

3) Charlotta Säfvenberg, UHSK Umeå: 14:e vid världscuppremiären i slalom i Levi. USHK Umeå-åkaren är ett framtidsnamn av stora mått. Problemet? Det vimlar av framtidshopp bland de alpina damerna i allmänhet och i slalom i synnerhet. Ska Säfvenberg få en OS-biljett krävs imponerande åkning hela vägen fram till OS. Det kan gå men är ett rejält långskott.

4) Simon Persson: IFK Umeå: Har potential att bli en riktigt fin sprinter med tiden, vilket han visade vid Sverigepremiären i Bruksvallarna. Det finns dock gott om goda sprinters i Sverige och en långsprint i Sotji talar inte för en ung och ännu inte tillräckligt uthållig ungdom från Vännäs kommun. Men, Persson lär/borde få några världscupchanser innan OS och gör han succé där finns det en liten chans.

5) Linn Sömskar, IFK Umeå: Sverigepremiären i Bruksvallarna var ingen rolig historia för Sömskar. Har fått en del åktid i världscupen genom åren och är en outsider till en sistaplats i damsprintlaget. Men det är tuff konkurrens och det krävs riktigt fina världscupinsatser om hon ska ta sig till OS.

6) Lisa Blomqvist: UHSK Umeå: Var på väg mot nåt stort i världscuppremiären i Levi i första åket men körde ur. Har sedan gjort ett par fina tävlingar efter det. Men samma sak här som med Säfvenberg. Ska hon krångla sig till OS måste hon leverera rejält i världscupen. Och då hon dessutom mest satsar på teknikdisciplinerna i år är det mest troliga att junior-VM blir hennes stora mästerskapsinsats den här säsongen.

7) Magdalena Fjällström, Tärna IK Fjällvinden: ”Monne” har inte varit tillfreds med säsongsöppningen som slutat efter förstaåket vid de två världscupstarterna. Men det blev i alla fall en bra storslalomtävling vid europacupen i Levi. Är regerande juniorvärldsmästare i slalom, men det krävs ett rejält genombrott i världscupen om hon ska få söka visum till Ryssland i februari.

Guldhopp utom tävlan 

Skellefteå CK:s curlinglag: Den här bloggen handlar ju om sporter med skidor under fötterna, men vi slänger in Skellefteå CK:s damer här också. De radar upp mästerskapsfinaler och vinner man EM kan man lika gärna vinna OS. Ett av Sveriges absolut största guldhopp i hela OS just nu, om inte det största.

Vinden är tillbaka i Östersund med förnyad styrka, och jag har svårt att se hur man skall kunna tävla i detta. 13.00 hålls ett nytt jury-möte och vi kan nog snart vänta oss nya svar..

Ferry hade innan tävlingarna aldrig varit med om att de ställs in för blåst, och betydligt äldre kollegor än mig har heller inte varit med om det.. Frågan är om de kan skriva in första advent som dagen där både dam och herrloppet fick ställas in på grund av vind.

Tävlingen kommer i sådana fall att genomföras på ny ort på utsatta ”reservdagar” senare i vinter.

Jag kunde efter distansloppet köpa att det med den vinden blir bommar. Ferrys fem var kanske för många då, men det var ingen kris. Idag bommade han på nytt tre och drog omgående ned rullgardinen. Den här gången går det inte heller att skylla på någon vind eller yttre omständigheter. Därtill var inte heller åkningen något att hänga upp i adventsgranen. 30:e plats och 1.07 efter suveränen Fourcade i spåret är minst 20 sekunder för svagt för den gode Storumansonen.

Torsdagens visar som tur är att det finns där samtidigt som både Fredrik och Carl-Johan ger laget bekräftelser på att de tränat rätt i sommar. Lindström var sjätte snabbast i spåret medan ”sneskytten” Carl-Johan var åtta.

Tredje dagen gillt i morgon. Då återstår att se om torsdagen eller lördagens skidåkning var ett undantag. Då återstår också att se om vi på fullaste allvar måste börja bli oroliga för Ferrys vanligtvis så stabila skytte.

I täten får vi hoppas på Lindström bara han hinner snickra ihop sin bössa i tid. Skidlegenden Tomas Wassberg var tydligen ute just nu och letade delar för fullt i spåret…

/ Sporten på plats i Östersund

39:a och fem bom. Kasst skytte i svåra förhållanden, men väldigt lovande åkning summerar jag Ferrys insats. Vad som gick fel i skyttet? Jag kollade med Marko Laaksonen som stod med kikaren på vallen idag.

– Han hade nån kantare ut. Så lite tur eller större tavla så hade de varit inne, säger han med ett skratt:

– Men det är inte likt Björn. Det var inte lätt på vallen idag heller. Vinden vänder och det är svårt.

Låg han fel i träffbilden?

– Nej, det var lite olika, så det var väldigt svårt för honom att känna (hur han låg).

Vinden?

– Kanske det. Som sagt. Det var väldigt varierande på vallen idag.

Nya tag på lördag..

Vid läggdags igår bjöd Östersund på ett riktigt grinigt väder. Snö/regn kombinerades med kraftiga vindar. Vindarna är fortsatt rätt kraftiga men inte som i går kväll. Snöar/regnar gör det inte heller just nu.

Noteras kan också att några centimeter snö har fastnat på marken vilket ger staden mer vinterinramning. Prognosen säger cirka 15 meter per sekund i byarna under dagens tävlingar så vi kan nog räkna med omkastningar vid sista skyttet!

… och då menar jag blåsigt skytteväder och inget annat.

Vintersportbloggen är åter på vift, och denna gång har vi tagit oss till Östersund. I takt med att GPS:en räknade ned antalet återstående mil till Östersund ökade också antalet nedblåsta träd på sidan om. Även om de flesta säkert blåste omkull vid den senast stormen lär fler falla idag/i morgon. Det blåser nämligen väldigt friskt i Östersund samtidigt som kvicksilvret visade omkring åtta grader under dagen. Under torsdagen står alltså distansloppet på schemat för våra herrar och vi kan räkna med en hel del tilläggsminuter.

Det lär knappast behövas 20 träff för en pallplats i morgon, men vi kan säkert få se både en och annan överraskning.

Snackade med både Björn och Ted för några timmar sedan. Två trygga inlandsbor såg fram mot tävlingen, men var inte allt för imponerad av de yttre omständigheterna. Ted insåg att det skulle bli tufft, men såg samtidigt möjligheter att slå sig fram med ett bra skytte. Ferry hoppades på jämna vindar och lika förhållanden för samtliga. Den skräpigt brun-vita snön hade han inte mycket över för.

På återseende.

Björn Ferry har klivit in i världscupelden. Roligare utgångslägen har man ju sett. Elisabeth Högberg och Anna-Karin Strömstedt lekte nybörjare på skjutvallen och när de väl lämnade över till Ferry på tredjesträckan var de över fem minuter från täten. Hopplöst läge? Tja, tvyärr ungefär som det brukar nuförtiden i mixedstafett för Sverige.

Fick tag i Ferry när han precis tvättat kroppen och han kunde bara konstatera att han försökte göra sitt jobb när han väl fick ge sig ut på banan.

Ferry körde sin sträcka på 19.45,5 sekunder, inklusive extraskott och grejer men han var själv mer intresserad av den rena åktiden. Där var han hyfsat med, men ändå 15-16 sekunder bakom åkare som Carl-Johan Bergman och Tarjei Bö samt dryga 30 sekunder efter fenomenet Martin Fourcade. Han lät inte helt nöjd över det.

– Det är ju inte så mycket (efter Bö) men det är ju bara 7,5 kilometers åkning också, sade han.

Nåväl. En premiär är en premiär. På torsdag börjar det på riktigt då det vankas distanslopp för herrarna i Östersund.

Fråga förresten Ferry om varför han och Carl-Johan Bergman fick köra mixedstafetten och varför Fredrik Lindström ställdes utanför.

– Carl-Johan stod ju över i fjol. Och jag ska ju sluta efter den här säsongen så jag kanske fick chansen därför, svarade Ferry med ett skratt.

ooo

Ted Armgren ska ju också köra distansloppet i Östersund. Gick inte lysande för honom i dag i IBU-cupen i Idre. Han slutade 58:a men tyckte ändå det kändes okej, givet förutsättningarna med stormbyar i Idre samt att han brukar vara en slow starter på hösten.

ooo

Lite alpint också. Monne Fjällström fick ett efterlängtat litet formbesked i går då hon kom åtta i storslalom i europacupen i Levi. Lotta Säfvenberg lyckades bra i Levi i dag då det var slalom som gällde. Hon kom sjua i europacupslalomen där, blev bästa svenska och var före världscupåkarna Nathalie Eklund och Anna Swenn-Larsson. Monne Fjällström och Lisa Blomqvist också rätt bra med med 14:e respektive 15:e plats.

I morgon körs en ny slalom i Levi. Ska vi tro på en pallplats för någon av Västerbottensåkarna då?

ooo

På tal om alpint. SVT mötte Lindsey Vonn. Här är det inslaget.

ooo

Till veckan väntar en hel del tävlande. Skidskyttarna kör världscup i Östersund, längdskidornas världscup drar i gång i Kuusamo, Maria PH kör världscupstorslalom i Beaver Creek, Idre kör längdtävlingar med få länsamälda och Funäsdalen kör Fis-tävlingar alpint med rätt bra startfält.

Västerbotten är ett riktigt sprint-län i längdskidor. På så sätt kan man tolka dagens sprintpremiär i Bruksvallarna.

Umeåsonen Teodor Peterson imponerade stort när han vann hela rasket, tvåan Simon Persson, IFK Umeå, imponerade nästan lika mycket utifrån sina förutsättningar vilket även Burträskaren och IFK Umeå-förvärvet Erik Silfver gjorde när han körde till sig en fjärdeplats i A-finalen.

IFK Umeå hade totalt fem herråkare vidare från kvalet och SM-sprinten i Umeå söndag den 19 januari kan nog bli en riktig höjdare sett med länsögon.

Nu saknades det ju ett par toppnamn i Bruksvallarna i dag (som Emil Jönsson, Calle Halfvarsson och Marcus Hellner) men Simon Perssons åkning bådar ändå gott. Han tog sig på ett väldigt kontrollerat sätt vidare från både kvarts- och semifinal. Kanske har den 22-årige Persson tagit ett litet kliv i sin utveckling.

– Jag har inte tappat något i alla fall, sade Persson när jag surrade med honom.

ooo

På damsidan gick det tyngre för Linn Sömskar som såg helt orkeslös ut i semifinalen.

– Det kändes dumt när det känts så bra inför tävlingen, sade Sömskar om sin insats.

ooo

Mer IFK Umeå. Elina Rönnlund vann B-finalen i D17-20-klassen, starkt gjort av Rönnlund som är född 1996 och tävlade mot åkare två år äldre än henne själv.

ooo

I H17-20 gick det lite tyngre. Lyckseles Marcus Fredriksson (som kom 14:e i går) tog sig inte ens vidare från kvalet, Täfteås Marcus Grate gick vidare från prologen men åkte ut direkt i kvarten.

ooo

Det vankas ju en världscuppremiär i Kuusamo kommande helg. Teodor Peterson lär få åka där, men troligen ingen annan länsbekanting då det handlar om en minitour och IFK Umeås världscupaspiranter samtliga har sprint som sin stora specialitet.

I lördags gjorde Charlotta Säfvenberg (bilden) succé i världscupen i Levi. I morgon tävlar hon där igen. Nu är det europacupen som gäller. Fredag och lördag handlar det om storslalom och söndag-måndag är det slalom som gäller. Sverige har bilat tio åkare till finska Lappland där Säfvenberg, Lisa Blomqvist och Monne Fjällström är Västerbottens bidrag till tävlingarna.

Europacuppremiären i slalom lär hålla rätt hög klass då det inte är någon konkurrerande vc-slalom i sikte.

– I storslalom åker de bästa åkarna över (till Nordamerika) på världscupen, men många av slalomåkarna kommer hit så där kan det bli tuffare, säger Doroteasonen och landslagstränaren Matias Eriksson som coachar gänget i Levi.

Hela längdskid-Sverige tar i helgen sina första tävlings-stavtag i Bruksvallarna. Förutom Marcus Hellner och 41 åkare till som i stället är anmälda till den tävling som okonstlat nog döpts till Gällivarepremiären.

Bland de övriga 41 finns bland annat två IFK Umeå-åkare. Dels är det Tobias Nilsson som ska försöka matcha Hellner över 15 kilometer fritt med individuell start (lättare uppgifter kan man ju ha…) och dels är det den lovande junioren Mimmi Björn.

Så, då kan man ju undra varför Björn och Nilsson valt att gå mot strömmen och bege sig norrut till Gällivare i stället för söderut till Bruksvallarna, där övriga längdskid-Sverige samlas?

– Det är så långt till Bruksvallarna. Jag kommer ju från Arvidsjaur och därifrån är det bara 25 mil till Gällivare. Sedan är det första tävlingen så jag öppnar lite mindre, säger Mimmi Björn som kör i D17-20-klassen och faktiskt redan gjort tävlingspremiär i år.

Den skedde i Piteå för ett par veckor sedan.

– Jag hade inte direkt toppat mig inför den tävlingen. Nu har jag försökt vila mig i form i några dagar. Jag har känt mig lite trött och sliten på slutet men det känns hyfsat nu, säger Björn.

Då vet ni det.