Kravlistan på allt vi tror att vi måste, bör och ska, kan göras lång. Vi känner oss misslyckade och dåliga om vi inte hunnit med, orkat eller klarat av allt det vi önskat. Vi tullar på sömnkontot för att töja på gränserna till vad vi egentligen mäktar med. Det är lätt att älta och fasta i tanken på allt vi inte gjort. Det är otroligt energikrävande.

Om du känner igen dig i det här, har jag en utmaning till dig.

Innan du kryper i säng i kväll, skriv ner på en lista  ALLT SOM DU FAKTISKT GJORT OCH HUNNIT MED. Antagligen är det mycket mer än du tror och är medveten om. Glädjs åt det och tillåt dig att somna med ett leende på läpparna och med en känsla av att du duger.

 Önskar dig en härlig måndag/Susanne

1. Jag älskar dig.

2. Jag förlåter dig.

3. Maten är klar.

Gör någon glad och lycklig i dag.

/Susanne

Vi pratar ofta om vad vi tycker – mer sällan om vad vi verkligen känner och hur vi mår (kan vara en generationsgrej). När vi träffas på affären eller i något annat sammanhang frågar vi varandra som sig bör: – Hur är det alt. Hur mår du? Ofta blir svaret: – BRA.

Men vaddå BRA? Vad säger det egentligen? Inte mycket. Vad är det som är det som är BRA? Löneförhöjning, börjat på en ny utbildning, magen funkar, min kärasta älskar mig, köpt nya kläder som passar, katten har fått ungar, barnen har flyttat hemifrån eller bytt till ett förmånligare mobilabonemang? Förstår ni grejen? Visst kan det vara så att vi varken har tid eller lust att prata något djupare med personen vi träffar på och därför gör det enkelt för oss med ett BRA när vi får frågan hur det är.

Första gången mitt BRA blev i frågasatt blev jag helt ställd.. Frågan som ställdes var: – Hur känns det? På ren rutin och gammal vana svarade jag: BRA. Svaret blev inte godkänt, BRA är ju ingen känsla. Frågan upprepades: – Hur känns det? Plötsligt blev jag tvungen att både tänka och känna efter.

Sedan dess är jag uppmärksam på ordet BRA.  Ibland bryr jag mig inte – ibland ifrågasätter jag, beroende på i vilket sammanhang jag befinner mig i och vem jag samtalar med.

Dagens fråga till dig som läser detta: Hur är det?

Önskar dig en härlig dag/Susanne

Alla blir vi väl upprörda och irriterade titt som tätt över olika saker. Det kan vara allt från stora samhällsfrågor som engagerar, världsliga händelser till helt vardagliga incidenter som att morotsskalet ligger kvar i slasken eller att byxorna blivit för små. Vi kan även bli upprörda när vi anser oss felaktigt behandlade och dåligt bemötta och vi blir irriterade på människor när de inte gör som vi tycker att dom ska göra. Ibland är vår upprördhet och irritation befogad – ibland inte.

Det kan vara svårt och obekvämt att ge uttryck för vad vi tycker, tänker och känner i olika situationer. Vi väljer att tysta svälja ner och trycka undan det som egentligen skulle sagts och gjorts – för att det är enklast så – för stunden. Tids nog kommer det trots allt att brista och vi måste lätta på trycket – det kan vara en liten skitsak som får bägaren att rinna över och någon helt oskyldig få ta ”smällen” för allt som skulle ha sagt och gjort långt tidigare. Känns det igen?

Några tips och frågeställningar när irritationen tar för mycket utrymme:

• Räkna till 20 och fundera under tiden på om du ska agera på din känsla eller ej?
• Vad blir konsekvenserna om du agerar på din känsla?
• Vilka alternativ har du?
• Var hör irritationen hemma?
• Har du samlat på dig och bär på gammal ”skit”?

Ha en bra dag och omfamna det som kommer/Susanne

Ska vi undvika att ha förväntningar för att slippa bli besvikna?

Vad tycker du?

/Susanne

Rädd för att fatta fel beslut? Lugn, du kan alltid ändra dig.

Vilka beslut har du fattat i dag?

Allt gott/Susanne

Det sägs att vi först måste älska oss själva innan vi kan älska någon annan – jag är inte så säker på att det stämmer.

Att älska innebär för mig; gränslös och ovillkorlig kärlek, att  förstå istället för att döma, att vara ödmjuk inför fel och brister och att lyfta och fokusera på det positiva.

• Jag sätter upp villkor för mig själv när jag duger och får känna mig nöjd
• Jag är den första att döma mig själv, både hårt och antagligen orättvist
• Jag  är sällan ödmjuk inför mina fel och brister
• Jag har dessutom svårt att lyfta det positiva med mig själv

Att älska sig själv känns alldeles för stort och ouppnårligt, näst intill omöjligt. Om det dessutom är ett måste för att jag ska kunna älska någon annan, snacka om att få prestationsångest.

Men att ACCEPTERA sig själv känns däremot som ett realistiskt och uppnårlig mål att ha i sitt liv.

• Jag älskar inte mina fel och brister – men jag jobbar på att acceptera dem
• Jag älskar inte min kropp – men jag kan tänka mig att acceptera den
• Jag älskar inte min spegelbild – men jag accepterar det jag ser

Innebär detta att jag är oförmögen att älska någon annan? Nej det tycker jag inte.

Kravet på att vi ska älska oss själva skapar bara ännu fler måsten i vår redan kravfyllda och prestationsinriktade tillvaro. Jakten på bekräftelse och att duga gör oss sjuka, både till kropp och själ. Det blir ett moment 22 av alltihop. Så varför inte göra det enkelt genom att bara acceptera oss själva?

TIPS:

• Acceptera dina fel och brister
• Acceptera dina känslor
• Acceptera att du inte är ”perfekt”
• Acceptera din kropp och det du ser i spegeln.

Och älska med gott samvete./Susanne

Detta viktiga ord BEMÖTANDE, så avgörande för vårt välbefinnade och hur vi kommunicerar med varann.

Hur har du blivit bemött i dag?

Önskar en bra dag med bra bemötande/Susanne

Att bli sedd är en överlevnadsinstinkt vi har och strävan att bli bekräftad kan ta sig i olika uttryck. Bekräftelse kan vi få på ett negativ sätt i form av hårda ord och slag som får vårt inre att krympa och vissna bort. Men med positiv bekräftelse i form av uppmuntrande ord och mjuk beröring kan vi växa och blomma ut.

Vem har du bekräftat i dag?

Önskar er en spännande dag i dag/Susanne

Som jag berättat i ett tidigare inlägg har jag varit på ett helgseminarium med Olle Carlsson, präst, författare och nykter alkoholist. Vill du veta mer om honom, klicka på länken: www.ollecarlsson.se  När jag sitter och lyssnar på föreläsningar brukar jag alltid skriva ner några klokskaper som jag finner intressanta, spännande eller utmanande. Här får du några tankekarameller att suga på från Olles föreläsning:

• Avgörande för all förändring är att befinna sig i, och hänge sig till ett nytt sammanhang.
• En människas liv är helt oförutsägbart.
• 12-stegs programmet är ungefär som att skruva ihop en IKEA möbel – det är lättare att göra det tillsammans.
• Kyrkan är själens verkstad.
• Våra rädslor skapar monster.
• GUD är lika med det som vårt hjärta fäster sig vid.
• Är jag en del av lösningen eller problemet?

Önskar dig en härlig dag/Susanne