En middag hemma från skogen. Denna tror jag att jag ska plocka och steka hel i ugnen. Hoppas på fler dom här sista dagarna av jakten.

Förstår ni varför jag älskar denna plats. Allt är bara så underbart!!!

Ännu en underbar dag i stugan. Enda som man kanske saknar är en dörr, så man kan stänga in barna när dom drar igång med sina häftiga lekar. Rinnande vatten kan va trevligt, men det gjorde absolut inget att värma vatten i hinkar för att kunna duscha. Ludwig är inte alls främmande vid tanken på att bo här. Inatt drömde jag att jag hade köpt mina första djur. En get och några hönor. Saknar tiden då gubbens farmor gjorde sockerkakor av sina egna ägg. Magiskt gott, och en färg som inte går att beskriva. Tyvärr fick jag aldrig uppleva hennes getost, men dom säger att den va god. Ge mig nån miljon såatt jag kan bygga mitt dröm hem här, bli kvitt alla skulder och bara få vara. Pensionen känns som en evighet bort just nu. Hoppet och drömmarna är det sista som överger en.

Lever livet just nu. På natt pinkningen av hundarna möttes jag av ett gudomligt grönt norrsken över hela ”grundsjö berget”. En klok, men beg,kvinna sa en gång; Här ska jag leva, och här ska jag dö. Börjar bli mer och mer bekant vid den tanken. Idag har vi haft fint besök i stugan, Karin och barna. Skottat fram grillen och grillat burgare till lunch. Enda missflytet är nog att knäet inte är bra efter vurpan på taket igår. Som en boll, ont och stelt, är mitt knä. Hoppas verkligen att man ska få ordning på det snart. Kommer aldrig att ha 100% knän, men så när på bra vill jag gärna ha dom. Fungeranågorlunda bra i alla fall. Nej nu är det dags att börja släcka ner och krypa till kojs, imorgon är en ny spännande dag i paradiset.

Rätt så mycke snö bitvis på taket. Tur man hade sin lilla hjälpreda med sig. Några timmars slit så va vi till slut klara. Och kunde välförtjänta gå in i värmen och mysa. Livet är bra underbart i mitt lilla paradis.

Nä nu kan jag inte hålla mig längre. Istället för att se fram emot en egen så laddar jag nu för att bli moster. Lyckan snäppet efter att bli mamma är nog att få syskonbarn. Inte långt efter beskedet så inhandlades denna fina blingo sparkdräckt. Mosters skatt kommer att bli sååå fin i denna!!!

Har haft sällskap av Linda och barna ikväll. Tycker de är så skönt å umgås med folk där allt faller sig naturligt från första sekunden. Vi vuxna, så klart, funkar super, och barna funkar super på en gång. Synd bara att man bor ett par mil ifrån varandra. Måste nog planera in en resa till Sundsvall snart… Nä nu ska vi packa, 2veckor i stugan står på schemat.

Skulle verkligen behöva lite spänning i livet just nu. Nått roligt får gärna hända. Kanske få ett besök av Postkodlotteriet. Men det är nog att drömma lite häftigt. Jobb idag, sedan möte i två dagar.. Men efter det blir det stugan nån vecka. Åtminstone i lite dryga 2 veckor med nått undantag. Ska bli så skönt att bara få va en stund. Sen går man ju på helspänn när goaste vännen (med familj) går in i dom två sista veckorna av denna graviditet. Nu närsomhelst så kan det komma en liten knodd. Laddar verkligen för det. Gläds verkligen med andra, men känner samtidigt lite avund. Kan helt enkelt inte hjälpa det. Men tanke på att jag själv skulle ha varit där nu, att igår skulle vi ha gjort vårat första ultraljud. Men det kommer nog fler tillfällen hoppas jag.

Nu måste man ju ladda för ännu en knä operation. Denna gången så ska korsbandet lagas i det högra knäet. Och vad jag förstått, efter samtal och fakta läsning, så kommer denna operation att va betydligt smidigare än dom två andra.

Med andra ord så är det lite mycke just nu. Men jag hoppas på att detta året ändå kommer att bli ett helt underbart år. Har ju en stor sak i alla fall att se fram emot, sån där underbar sak som bara tanken på gör mig tårögd.

Den som väntar får se………

Nu kan vi pusta ut. Pelle hittades efter ett tips efter vägen mot volgseleby.. Nixon han låg så fint på bron när vi kom hem. Nixon är lite mager och haltar, men annars är det bara fint med dom. Vill passa på att tacka alla som men hjälp av sms och telefonsamtal låtit djungeltrumman ljuda.. Nu ska vi bädda ner oss och känna lugnet, har varit lite upp och ner vänt dom senaste dagarna.

Återigen sitter jag och kör vägar fram och tillbaka. Båda hundarna är försvunna sedan i torsdags kväll. Spåren leder ner mot 45:an, vägen mellan vilhelmina och storuman.. Vet dock inte åt vilket håll dom sprungit. Ser man dom så ringer man polisen, 11414, eller till mig på 070-2741540. Tacksam över alla tips.