Folkhögskolelivet är hårt

 låt er inte luras av någon som tycker det är mesigt och lättgått. Vårt schema är: Måndag 9.45-15.30, tisdag 8.30-15.30, onsdag 8.30-13.45, torsdag 8.30-15.30, fredag 8.30-12.30. 

Vi börjar alltså veckan med fika. Inte nog med det, det är en halvtimmes fika fm. och em. och en timmes lunch. Sen är det en hel del jobbiga studiebesök, då man måste åka i en erbarmelig Toyotabuss och trava runt och glo på gamla hus. Vi brukar även ta med oss moraknivar och peta sakkunnigt på grunden och de nedre stockarna. Sånt tar på krafterna! Ofta får man lunch, då man måste sitta och vara trevlig. 

Det är föreläsningar då vi inte behöver föra anteckningar för det blir inga prov. Då kan man ju passa på och vila lite, så man orkar med pausgympan som är 6 minuters stenhård träning (2 ggr/vecka!!) av de obönhörliga hälsocoacharna, som även ger underbar massage till reducerat pris. Läxor har vi haft 2 st hittills, den ena var en jättebunt lösa papper- säkert 14 st, den andra ett häfte. Den som haft Ulla Forsling på Forslundagymnasiet tycker kanske att det är lite. Kanske…

Vi måste prompt lära oss skilja på hemsmidd spik och klippt spik, stockar och plank, tall och gran och lövträd, yxa och bila, täljyxa och huggyxa, linoljefärg och fulfärg, hugget och bilat, kluvet och klyvsågat och takås och takstol. Vi måste lära oss att det heter tupp, gåt, navare, dymling, dragjärn, syllstock, kasthake, islagskrok, spanjolett, stjärthake, stifthammare, lockpanel och locklistpanel.

Alla är snälla och hänsynsfulla, man får vara själv utan att bli utdömd- ja på det hela taget är det en svår tillvaro.