Ps 23 och Jantelagen

Hittade en fin text på en hemsida idag!

"Jag tror inte på jantelagen!!!
Tänk om kung David skulle sagt när han fick den 23:e psalmen:
"Det är bäst jag gömmer den här dikten under en sten i skogen. Tänk om folk skulle tro att jag går omkring och inbillar mig att jag är någonting."

Ja, tänk om…! Nu har istället den här psalmen varit till stöd, tröst och uppmuntran för så jättemånga under ca 3000 år!

 Ja, tänk så glad man får vara för alla de poeter, författare och konstnärer av allehanda slag som aldrig brytt sig om Jantelagen. (Som säkert fanns i olika former innan Jante fanns.) Alla dem som tiderna igenom, som i glädjen – eller kanske sorgen – att skapa, delat med sig av sina alster så vi idag kan ta del av dem och betyda mycket för oss idag.

Men tänk om…  där ligger en massa vackra dikter, konstverk och annat värdefullt under stenar, nedgrävt i mullen? Sådant vi aldrig fick ta del av, därför att de som skapat dem ansåg både sig själva och sina alster värdelöst? Eller var rädda för att andra skulle tro att de ansåg sig för mer än andra?

Tänk om det är så än idag! Det vore väl ändå för sorgligt?