Allt det vackra, och sångerna – var kommer det ifrån?

”Var kommer allt vackert ifrån?” Och var kommer alla sånger, som dyker upp i tankarna ifrån? Gömda någonstans i minnets dunkla vrår, för att sedan poppa upp och göra sig till känna.

Idag dök det upp några rader från en gammal barnvisa av Alice Tegnér. Den där om varifrån allt det vackra kommer ifrån. Kan inte minnas att jag hört den något mycket o tror aldrig att jag sjungit eller ens gnolat på den – och sen, så är den bara där! Visst är det lite märkligt ändå…

Så – jag googlade fram texten. Och på vägen dit kom jag till de här tankarna i något blogg-inlägg (eller så) i ”Allt om Trädgård” . Någon som skrev – ”Jag blir förundrad över naturen som skapar så vackra blommor! Tänker också på det varje gång jag har lyckan att få snorkla i varma vatten. Tropiska fiskar är något av det vackraste som finns. Man undrar varför det har blivit så? Allt kunde ju vara brunt och grått, hade vi tyckt i så fall att DET var vackert?” Ja, det sistnämnda var ju också en fråga, och visst kan man fundera…

Jag minns en gång då vi pratade om hur förunderligt vackra en del landskaps-scener, som skapats fram genom naturkatastrofer, kan vara. Sådana som Grand Canyon och liknande, tänkte vi på. Då var det någon som sa att Gud skapade beståndsdelar som atomer och molekyler vackra, då Han bara kan skapa det som är vackert. Sen följer allt det andra med som på köpet – så tror jag hon tänkte! Tror det ligger något i det! 

Den sångstrof som dök upp hos mig idag var det där med att ”tänk att det vackra det blir liksom över”. Men – inte blir den väl det, tänker jag! Inte är det väl så att vi blir så upptagna med ”det nyttiga” och alla måsten att vi missar allt det vackra runtomkring oss? För egen del, tror jag faktiskt inte det – jag kan ibland njuta och glädjas intensivt åt något som jag upplever som vackert. Men kanske missar jag en del – ibland. Kanske ska jag vara ännu mera uppmärksam i fortsättningen…

Och här är den sången – skriven av Alice Tegnér!