Krokusarna gläder sig i solen…

Fortfarande tre gula krokusar – de gläder sig i solen idag! Den blå har fått sällskap av ännu en, som smyger som den första under grenverken…

Blåsipporna var flera än jag trodde, hade gömt sig under fjolårslöven. Erfarenheten av blåsipppor och fjolårslöv borde sagt mig det!

Vitsipporna segar, och tar tid på sig, tycks vänta på värmen, och nöjer sig inte med solen allena.

Men även gullvivan börjar skyggt visa upp sina blad, och sedumväxterna skjuter nya små skott. Likt små ljusgröna rosor! 

Och jodå, jag vet att det blommat länge och i överflöd på sina ställen. Men detta är här och nu – och hos oss som undret sker just nu, och på nytt varje år! 

Som i Bibelns höga visa  – ”Ty se, vintern är förliden,…Blommorna visar sig på marken, sångens tid har kommit” (kap 12).

Så tycker jag också att det känns – att det sjunger i markerna, bland krokusen bland fjolårslöven och i mitt hjärta och mitt liv! Att det är långfredag idag – Good Friday – gör bara tonerna mer markanta och klara!