Inte bara det storslagna…

Visst är det storslagna i naturen vackert, men själv gillar jag även det lite oansenliga. Det som inte märks så mycket, och som kanske är så vanligt att vi inte tänker på det på grund av det. Som till exempel ängssyra. Eller bara helt vanligt – eller ovanligt – gräs!   För att inte tala om gatukamomill! En klar favorit för min del, trots det lite tråkiga namnet. (Brukar förväxla med baldersbrå, ett namn jag gillar bättre – men rätt ska vara rätt,) Tänker att det är när man kommer nära, som man ser skönheten i det lilla… Nej, jag sa ingenting om människor, det kunde jag ju förstås ha gjort… Men lämnar lite kvar åt den fria tanken!