Stilla veckan – eller hur var det nu?

Så var vi där igen! I ”Stilla veckan”!

Hur stilla den nu är och kan bli…

Tänker på att särskilt stilla var det inte den här veckan som vi ska minnas tillbaka på. I varje fall inte för Jesus. Tvärtom så var det väldigt mycket som hände hela veckan. Från det att Han red in i Jerusalem tills Han uppstod igen efter döden en vecka senare. Så kanske man skulle kalla den för aktiva veckan kanske? Eller stökiga veckan som någon kallade den i en artikel jag läste. Om man vill minnas riktigt hur det var! Men att begrunda vad som hände där för länge sedan och som vår Frälsning bygger på – än idag, tänk ändå – kan vara nog så viktigt! Betyder förstås inte att man behöver vara stilla i fysisk bemärkelse. Men väl inombords! Som man kan vara på en och samma gång – jo, faktiskt!

Och under fjolårsgräset och sista snön spirar våren och vittnar om liv, mitt i det kaos som råder i världen. Tänker på vad som står i Psaltaren 48:15 att ”Han ska leda oss bortom döden”. Så skönt det känns att tänka på!