Gustaf Forsberg, innebandyblogg

Mästertipparen

Seriespelet är äntligen över. Förutsättningarna inför sista omgången var raffinerade och vinstlotterna drogs av Västerås, Mullsjö och i viss mån Balrog.

Jönköping drog nitlotten, vilket innebär att en epok nu går i graven. JIK är en av de riktigt anrika innebandyföreningarna som jag tror har funnits med i landets högsta liga sedan serien skapades. Det blir intressant att se om klubben, som haft stora ekonomiska problem, orkar/lyckas ta sig tillbaka.

Vi kan konstatera att undertecknad i och med slutomgången förbättrade mitt tipparfacit med ca 1000%. Jag förutspådde en jämn match mellan Mullsjö och JIK, vilket också blev fallet. Jag trodde på mycket nerver, vilket också blev fallet. Jag förutspådde Mullsjöseger, vilket också blev fallet. Visst, de flesta av dessa tips kunde min gamla farmor också ha lyckats med, men man måste få glädjas för det lilla. Det känns dock som att uttrycket "upp som en pannkaka, ner som en sten" snart kommer att bli användbart?

Om vi håller oss kvar i Småland kan vi också konstatera att JIK inte nådde 100 gjorda mål, vilket kanske säger något om lagets brister. Stark då av Gillek att få ihop 41 poäng, han var alltså direkt inblandad i 42% av lagets offensiva produktion?

Både Dalen och City föll platt i slutomgången. Jag tror faktiskt inte att Cityspelarna riktigt trodde på seger, och då är det svårt att rubba ett lag som Warberg. Att avsluta serien med förluster mot Storvreta och Warberg är inte så mycket att snacka om, men 6-22 i målskillnad är ett tecken på att det är en bit kvar innan man kan hota tungviktarna i serien.

Till skillnad mot spelarna i City tror jag Dalenspelarna trodde alldeles för mycket på seger mot Västerås. Mina näsborrar vädrar dålig inställning lång väg. Förvisso har Bombardier Arena i Västerås ett golv segare än Riesen kola, men har Dalen lyckats slå Pixbo på Lisebergshallens matta tycker jag inte man kan skylla på golvet denna gång.

Till en början blev jag riktigt irriterad över Dalens onödiga förlust mot Västerås, men så här i efterhand spelade det kanske ingen roll. En tredjeplats hade inneburit att laget fått välja mellan att möta Pixbo eller Storvreta i kvarten, och där tror jag faktiskt att Dalen har bättre chans mot Storvreta. Möjligtvis går Storvretas storform emot mina teorier, men historiskt sett har det varit jobbigare att möta Pixbo, och rävarna brukar alltid höja sig ett par snäpp när det är dags för slutspel. Dessutom är Pixbo alltid grymt starka på hemmaplan.

Det är viss skillnad mellan uppträdandet hos innebandyns slutspelslag och hockeyns slutspelslag. När hockeyns kvartar valdes fram uttalade alla tränare och spelare sin stora beundran för övriga lag, medan man inom innebandyn talar om hur dåliga övriga lag är och hur glada man är att få möta just det lag man fick. "Kulturella skillnader" tror jag det kallas inom den akademiska världen.

Har upptäckt att såväl Alex som tränar-Andersson åker taxi när de skall ut och äta lunch -tydligen har spelarersättningarna stigit några kronor sedan jag la av?

I morgon böjar slutspelet. Detta år vill jag se hård matchning av Dalens bästa spelare från kvartsfinal 1 och ända fram till finalen i Globen. Det fungerar inte att vänta till tredje perioden, eller ännu värre tredje matchen, innan man börjar matcha stjärnorna.

Inför morgondagens match hoppas jag att spelare och ledare har snackat om att skjuta mycket. I försvarszon drar Storvreta som vanligt ner sin center mellan backarna och bildar då en ultradefensiv trebackslinje. Stor rörelse och mycket skott tror jag är vapnet mot detta. Jag hoppas på minst 35 skott mot mål i morgon kväll -mot tajt defensiv får man inte snåla på krutet. Det enda man måste undvika är att skjuta i centerns "täck", annars får man direkt en vass kontring mot sig.

Ryggen är fortfarande knasig, har nästan glömt hur det är att stå på ett par skidor. Humör och livsgnista är därefter?

/Gustaf

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.