Ofrivilligt barnlös, aldrig ett val

Hallå bloggläsare!

Vi fick nyligen in en kommentar här i bloggen:
"Det är väl ingen skam. Hetrosexuella som inte kan få barn har normalt medicinska problem i deras system för reproduktion. Medan homosexuella är helt enkelt inte ett medicinskt problem. Ska staten d.v.s. skattebetalarna betala för att det finns sådana som vill göra kvinnor gravida via analen? Nej, jag tror inte det, samma sak gäller homosexuella. Om den naturliga vägen inte går då ställer vi upp 100% annars får de väl pröjsa som alla andra som verkar tro att icke-medicinskt relevanta saker ska betalas av skattebetalarna iställt för dem själva."

Det här är, även om det låter märkligt, ett argument som (i lite annan form) poppar upp lite här och där i samtal, inte minst när vi har haft med landstinget att göra. Därför tycker jag att det är på sin plats att vi svarar en gång för alla.

Vi börjar med ett exempel kring olikkönade par som söker hjälp för barnlöshet, dessa behöver exempelvis inte ha en diagnostiserad sjukdom för att de ska få tillgång till landstingsfinansierad vård, utan där finns en stor grupp som lider av s.k. oförklarlig barnlöshet. Vissa av dessa par kan till och med efter behandling få barn på egen hand, utan assisterad befruktning. Det finns alltså, utan att räkna samkönade par, undantag från att det endast är "sjuka" samkönade par som får assisterade befruktning finansierad av landstinget, och det finns väl ingen anledning att ifrågasätta att dessa får vård på samma premisser som de som har en diagnosticerad sjukdom.

Det som däremot rör till detta resonemang är när man hävdar att olikkönade par får hjälp eftersom de är sjuka, inte för att de lider av ofrivillig barnlöshet.

Ett olikkönat par kan visserligen föredra analsex, men om de skulle vilja föröka sig så måste spermier nå ägget på ett vis eller ett annat. Ibland händer också att biologiska män inte har någon sädesvätska och då blir det inga barn oavsett hur man föredrar att ha sex. Det betyder inte att det skulle vara "onaturligt" att få barn via landstingsfinansierad vård för det. Men om man så föredrar kan man ju välja att kalla all assisterad befruktning för onaturlig -oavsett om det är mellan samkönade eller olikkönade par.

De flesta av anledningarna till varför ofrivillig barnlöshet mellan olikkönade par uppstår, finns under hela livet. Det finns män som lever utan spermier ett helt liv utan att lida av det, liksom det finns kvinnor som lever utan ägg. Problemet uppstår först när personen försöker få barn tillsammans med någon annan. Det är alltså inget problem om man inte vill ha barn. Man skulle kunna säga att problemet uppstår när den ofrivilliga barnlösheten är ett faktum.

Lika lite som att det är ett val att vissa längtar så att det värker efter barn, lika lite är sexualiteten ett val. Det är inte eventuella sjukdomar bakom barnlöshet som man önskar bota med assisterad befruktning, det är symptomen -barnlösheten i sig. Därför bör också alla ha samma möjlighet till landstingsfinansierad vård, oavsett anledning.