thenor

Frihet är det bästa ting som sökas kan all jorden kring

Vikingatåg?! – i jihadisttappning

Ett härnadståg, lett av Ragnar Lodbrok, landsstiger på den ensliga ön Lindisfarne vid Englands nordöstra kust. Den kanadensiska filmatiseringen flimrar förbi min inre syn när jag tar del av det senaste dådet i den katolska kyrkan i staden Saint-Etienne-du-Rouvray. Filmatiseringen av vikingatåget i västerled bygger på vissa historiska händelser. Lindisfarne bebyggdes med ett kloster av Benediktinerorden. I över 150 år hade munkarna levt och arbetat i sitt kloster på den fridfulla ön utan vare sig våld eller vapen. Den 8 juni 793 stormas benediktinklosteret av en hird ledd av vikingen Ragnar Lodbrok. Historiska källor anger att klosteret plundrades nämnda datum och att flera munkar slogs ihjäl och överlevande flydde för livet. Detta hände dock för 1200 år sedan och i en tid när människovärdet var i det närmaste obefintligt, om man inte tillhörde familjen eller klanen.

Den lilla staden Saint-Etienne-du-Rouvray drabbades på tisdagmorgonen den 26 juli av ett fasansfullt dåd. I staden med sina drygt 27000 innevånare levde och verkade den 86-årige prästen fader Jacques Hamel i sin församling. Han har goda relationer till sina muslimska grannar. Fader Jacques församling hade tidigare skänkt en tomt till muslimerna där de byggt sin moské. Denna morgon celebrerar fader Jacques mässan i sin kyrka när två unga män stormar in beväpnade med knivar. Prästen samt två ordenssystrar och två församlingsbor tas som gisslan. Fader Jaques tvingas ner på knä och får halsen avskuren. En ur gisslan skadas svårt. En annan ordenssyster lyckas fly och larmar polisen. Elitstyrkan BRI lyckas slutligen döda de två männen när de visar sig utanför kyrkporten.

Ett angrepp i en kyrka har allt sedan kristendomens insteg bland folk och nationer ansetts som ett särskilt avskyvärt illdåd. Kyrkorna har setts som frizoner där utsatta och förföljda kunnat få en fristad. Vapen fick icke bäras i kyrkorummet utan lämnades i vapenhuset. Därav denna benämning på kyrkornas entré. Detta illdåd är bara ett i raden av terrordåd som signeras terrororganisationen IS/Daesh. Dådets parallellitet till Lindisfarnes öde väcker frågan; har människans värde inte förändrats under mer än gångna 1000 år? Jo vårt land och många andra länder har nått så långt att människans okränkbara värde utgör en fundamental grundvärdering som stadfästs i lagar, förordningar och folkets grundsyn. Just denna demokratins portaldogm är hämtad från kristendomens etiska kärnvärden.

Ett tämligen stort antal organisationer i vår värld, många med förankring i särskild korantolkning, bär en uppfattning där människovärdet inte betyder ett vitten utan är helt underordnat en blodig vision. Mordet av den gamle prästen Jacques får en skärpt ideologisk markering, med rötter långt ner i västerlandets historia, med tanke på platsen och offrets status. Premiärminister Manuel Valls utrycker väl vad jag menar med detta. Han säger i en intervju att de två jihadisternas mål har varit att ”attackera religionen i syfte att starta ett krig mellan religionerna”. Får man tro jihadistisk eskatologi så spelar det mindre roll om deras krigare idag är i jämförelsevis litet antal och kämpar mot en överväldig makt. När deras ”Harmagedon” infaller så ska profeten Jesus(!) själv kliva ner och leda jihadisterna till segertåg över hela vår värld. Jesus är en av islams tre stora profeter men utan kristendomens gudomliga status. Detta ska, enligt vissa sagespersoner, ske 2020.

Totalt i världen så erhåller allt flera utbildningar och höjer därmed kunskaps- och bildningsnivån. Immateriella värden som empati, respekt för andras egendom, liv och tro, verkar i stort sett och i stora delar av världen ligga trots detta oförändrade allt sedan sedan järnåldern. En annan aspekt av det senaste terrordådet i Frankrike är de båda gärningsmännens låga ålder; 19 år. Det handlar om två tonårskillar, nästan barn, som planerat och genomfört ett bestialiskt dåd av grövsta format. Präster, kristna och kyrkor har attackerats i namnet av samma ideologi nu och förr men har då skett i Afrika eller Mellanöstern och därmed fått liten eller ingen uppmärksamhet. Jämförelsen med vikingarna handlar i den här texten endast om de parallella exempel jag nämnt. Däremot funderar jag en del över vilka de krafter är som på kort tid och av tonåringar skapar dessa monster där vare sig människans okränkbarhet eller andras helgade symboler erkänns någon som helst respekt eller medkänsla?

19 kommentarer

  1. fredrik

    https://www.google.se/url?sa=t&source=web&rct=j&url=http://www.expressen.se/nyheter/de-slass-mot-islam—med-sina-machetes/&ved=0ahUKEwjX36yAwqDOAhUlMZoKHQI_BiwQFggrMAY&usg=AFQjCNG6lPliaquWQnYE4E47_s3HFuNSWA det verkar inte som dom kristna har så mycket bättre värderingar i dom länderna, och det var väl inte så många hundra år sen vi i sverige brännde kvinnor på bål i jesu namn. och är det inte religon så kan det va att man håller på fel lag i fotboll, vet inte om människan är å mycket bättre än våra släktingar chimpanserna. Mvh fredrik

    • Ronny Thellbro (inläggsförfattare)

      Tack för det Fredrik!
      Relativiseringen av groteska gärningar är nog det sämsta vi kan göra. Det du skriver i detta fall är ju indirekt ett accepterande av det dåd som jag relaterar till. Alla är lika goda kålsupare.Det är som du säger några hundra år sedan kvinnor brändes på bål. Frågan är varför måste vi söka oss så långt bak i tiden för att hitta illgärningar begångna i religionens namn och liknande de jihadistdåd som händer idag.? Något måste ha hänt under tidens gång. Häxprocesserna avslutades av ett samhälle som efter ett par årtionden insåg det vedervärdiga i denna hantering som rörde både stat och kyrka. Drar du fotbollshuliganer, schimpanser, kristna, jihadister och allmänt homo sapiens över samma kam har du hamnat i en värdenihilism som låter dessa blodsvisionärer få agera utan protester. Nu tror jag inte att det är det du verkligen menar men ditt resonemang leder lätt dit. Vi måste bestämma oss för vilken värdegrund vi anser det värt att stå på och vilken värdegrund det är värt t.o.m. att ge sitt liv för om så krävs. Det humanistiska och demokratiska samhället har byggts under lång tid och utifrån värden som vi hittar i den kristna etiken. Vår moderna tid har sett två ideologier som försökt lämna just den värdegrunden och i båda fallen har det slutat med miljontals döda och samhällen i totalt förfall. Fel och brister hittar den som vill söka i vår egen västerländska historia men trots det så är det här vi finner de mest mänskliga samhällena vår värld har sett. Nog är det ändå vår tvåtusenåriga värdegrund som vi vill leva och kämpa för vad vi än må tycka om den tro och religion som burit den fram till denna dag – eller hur Fredrik?

      • fredrik

        det jag reagerade på är att när man läser din blogg så får då jag bilden av att det är tack vare kristendomen vi har sån bra värdegrund (min tolkning) det jag försökte visa är att det kanske är nått annat som ligger bakom, i vissa u länder är det svårt att se nån större värdegrund oavsett religon, dessutom tycker jag nog kyrkan ochfrikyrkorna ofta har sämmre värdegrund än en ateistisk persson som jag. Ta tex synen på homosexuella mm . Dom Satans mördarna (som en röd hedersman skulle säga) tror jag ej har nått med religon att göra, dom västerländska jihadist mördarna har ju knapp läst Ett ord ur koranen. sunt förnuft före galna tolkningar från en 2000 årig bok mvh fredrik

        • Ronny Thellbro (inläggsförfattare)

          Fredrik!
          En enkel logik säger att idén kommer före handlingen. Det känner vi igen i våra vardagshandlingar också. Bygger vi det humana demokratiska samhället så blir frågan; vilken idé låg till grunden för vårt samhällsbygge. Ofrånkomligt vad vi än tycker om religion är att den kontext vår värdegrund vilar på innehåller vitala delar stammande från kristendomens kärnvärden. Dit hör alla människors lika värde. Ideologier med väsentliga delar ur kristendomen har byggt vidare på det vi idag anser som ett omistligt humant samhälle. Jag har talat med andra bekännande ateister om detta historiska faktum och vet att från ateistisk ståndpunkt blir gudlöshet omöjlig att kombinera med religionens goda frukter. Mycket ont har historiskt sket även i kristendomens namn. Detta är tyvärr en förhärskande uppfattning bland många samtidigt som okunskapen om vår idéhistoria är uppenbar. Ja, jag menar att det är tack vare kristendomen vi lever med det goda som vårt samhälle idag räknas som omistligt och självklart. Det är beklagligt att vår långa historia med, 2000 år, förefaller vara så förvånande och obekant för ett flertal idag. Jihadisterna är i flera fall västerländskt skolade och läser nog koranen själv men bibringas en tolkning som vi förfasas över. Ateistiska ideologier höll för några årtionden tillbaka på att förgöra vår värld. Tyskland återvände politiskt till de kristna etiska rötterna när landet åter skulle byggas upp ur ruinerna. Tack för dina kommentarer Fredrik men jag vädjar till dig att mera ingående studera vad som grundat våra västerländska demokratier. Man behöver inte vara vare sig kristen eller ateist för att ta till basala fakta om vår idéhistoria. Själv torde du vara bärare av åtskilligt av den kristna etikens kärnvärden och dit hör bl.a. människans okränkbarhet och jämställdhet.

          • fredrik

            ja det är klart att kristendomen format vårt land på många avseenden, men jag tro inte att utan kyrkan skulle vi ha varit blodtörstiga vikingar fortfarande. Men det märkligaste är ju att ni kyrkans män som är så påläst om kristna etikens kärnvärlden, skulle ta så många år på er att aceptera en kvinnlig präst(jämställhet), homosexuella giftemål mm å lite förvirrande är det ju när ni har i biblar gammla testamentet där man kan läsa om våldtagna som ska stenas och öga för öga.. tacke vet jag buddismen där man värnar om allt liv. hadde kyrkan bestämt allt i detta land hadde vi nog knappast haft pride festivaler eller kvinnor vid altaret. för 2000 år sen var nog kristendomen ett föredömme i etik och moral.kan det va så att nutidens moral har hunnit ifatt kristendomens gammla skrifter.

          • Ronny Thellbro (inläggsförfattare)

            Det väsentliga i mitt inlägg handlar om det faktum att människoföraktande terrordåd tränger sig in i vårt öppna samhälle med uttalade avsikter att förgöra vår civilisation. Vi kan se det både du och jag. Vår civilisation vilar i alldeles bestämda etiska grundvalar. Vi lever inte i en teokrati eller diktatur utan ett öppet samhälle där både ateister och troende, hbtq-personer, kvinnoprästmotståndare, kyrkomotståndare, djurvänner och ovänner, höger och vänster och m.m. får leva och hävda sina ståndpunkter. Alla får röra sig och yttra sig inom ramar där ingen får skadas eller kränkas. Vägen dit Fredrik har inte ramlat ner från skyn. Du kan gissa hur mycket som helst vad som skulle kunna hända om vår historia hade sett helt annorlunda ut. Håll dig till vad som de facto bidragit till vårt samhälles väg mot humanism och demokrati utan gissningar och personliga antaganden. Jag har heller inte hört talas om några Pridefestivaler eller kvinnopräster i buddistiska, muslimska, hinduiska, ateistiskt präglade samhällen (Nordkorea och Kina för att nämna några ex). Men våra västerländska demokratier har nått den friheten och alla delar samma historiska bakgrund.
            Fundera istället över vad som får unga pojkar och flickor att begå de bestialiska illdåd som vi sett enbart bara denna sommar. Vad har de byggt sin världsbild och människosyn på?

  2. Göran Jonzon

    Och glöm heller inte den viktiga frågan, hur dessa Jihadkrigare kan snabbradikaliseras på några veckor ??
    Jag har min egen tes om detta och har skrivit ett separat inlägg i just den frågan, men är intresserad av att höra era analyser?

    • Ronny Thellbro (inläggsförfattare)

      Teologin och religionsvetenskapen beskriver tidens paradigm med ”avmytologisering”. Många av oss kan se den tydligast i naturens ”avmytologisering”, men beskrivningen hör också hemma i de existetiella frågorna. Vår sekulariserade tid har inte närhet till någon dimension utan svaret på de ”stora livsfrågorna” ska vi söka i de närliggande tingen och sociala samanhang. Skogen, naturen blir helt enkelt kemi och har förlorat sin mystik som ligger i att i den kan man läsa ett budskap skrivet av något större än människan. Skogen ger inte bilden av Gud utan framtida kapital via förädlade produkter. Vårt västerländska samhälle är med detta ett andligt fattigt samhälle. Din text, som jag läst några gånger, pekar på en öm och väsentlig punkt. Mitt tillägg till detta är att den som söker ett ”mythos” i den materiella närvaron söker sig lätt dit där sådant lovas i form av paradiskiska förhållanden och ärofulla strider glorifierade med både jordisk och himmelsk ära. Det kan vara en del av svaret på en identitetssökande tonåring med ett vackalande ego och utan normerande regler att luta sig emot. Vad gör vi med ett samhälle som har mat och kläder men förlorat meningsfullheten. Vad gör jag med en fylld mage om mitt inre inte hittar meningen med enbart mat och kläder? Men det blir det abnormt om meningssökandet leder till oskyldiga männsikors död och plåga.

  3. Stefan Rådström

    Hej Ronny!

    En viktig skillnad mellan vikingarnas och Daesh illdåd är motivet: vikingarna var ute efter byte, och slog ihjäl vem det än vara månde som råkade stå i vägen; Daesh och deras jihadistiska följare är extremistiskt religiöst motiverade, och mördar eller förslavar alla som inte följer deras extremistiska tolkning av Islam, och då i synnerhet de ”otrogna” (judar, kristna, sekulära, muslimer av ”fel” sort, osv).

    Nu befinner sig Daesh dessutom på reträtt, vilket har gjort dem alltmer desperata – tillförseln av nya ”krigare” från övriga världen börjar sina, de förlorar alltmer av sitt tidigare erövrade territorium, ”skatteinkomsterna” minskar, etc.

    Jämför man en västerländsk moderat kristen med en moderat muslim finns dessutom slående skillnader – en moderat muslim befinner sig på ungefär samma nivå som en fundamentalistisk kristen. Hur kan det komma sig?

    • Ronny Thellbro (inläggsförfattare)

      Hej Stefan
      Tack för dina synpunkter. Jag försökte inte göra nån skillnad i motivet till illdåden mellan de två grupperna. Tidsspannet är enomrt dessa emellan men människosynen förefaller vara detsamma – ett människoliv betyder intet för att fullgöra sina planer. Inte visste jag att det fanns Moderater i den muslimska världen:) Skämt åsido!
      Saken är allvarlig och kryper inpå våra egna husknutar. Vad gör vi? Hur ska vi agera? Efter mordet på den franske prästen har en svensk kampanj startats för att visa sympati för prästen och det han stod för; ”Mittkors”. JAg ser att det förs en debatt om saken numera på Expressen,Facebook och Dagen.
      Jag kan nog för lite för att riktigt veta vad en ”moderat muslim” står för. En fundamentalistisk kristen kan jag tänka mig står för tex heterosexualitet och begränsningar i abort men inte totalförbud. Den ”kristne fundamentalisten” står däremot absolut för demokrati, frihetligheter, sekulär statsledning och tar avstånd från dödsstraff. Bland dessa grupper finns en stor vilja till hjälp och stöd för internationella hjälpinsatser och ett stort missnöje med dagens svenska begränsande asylregler.

      • Stefan Rådström

        Hehe ja, jag skulle kanske ha skrivit något i stil med ”normalkristen” och ”normalmuslim” i stället för ”moderata” dito. Med det avser jag alltså de attityder, uppfattningar och åsikter som majoriteten av de troende av respektive abrahamitiska religion omfattar utifrån sin tro. I det avseendet skiljer sig respektive åt rätt mycket t.ex. i synen på religiösa lagar, hur ”avfällingar” ska behandlas, vetenskap, osv. Exempelvis Pew Research Center har gjort ett antal attitydundersökningar gällande dessa frågor, vilka också har redovisats av Forskning och Framsteg i en artikel från 2013.

        Ser man på dessa undersökningar förefaller det att de åsikter som i stort delas av normalmuslimen (i muslimska länder enligt denna undersökning, märk väl) motsvaras av desto mer fundamentalistiska åsikter hos de kristna (t.ex. i hur hög grad man kräver att den religion man bekänner sig till ska prägla såväl samhälle som politik; huruvida religiösa övertygelser ska trumfa över nationell lagstiftning; etc). Fundamentalistiska åsikter innebär dock inte att de som uppbär dessa med automatik blir våldsamma när deras tro utmanas – det krävs synnerligen speciella omständigheter för att detta ska ske.

        Ser man på de senaste tusen åren som helhet, har kristendomen varit den överlägset blodtörstigaste religionen av dessa båda (korstågen; slakten av indianer som vägrade konverteras i Amerika; etc). Detta har dock på ett remarkabelt vis förändrats med tiden. Särskilt under de senaste par hundra åren har kristendomen utan tvekan varit den fridsammaste av de båda. Jag har sett ett antal troliga förklaringar till detta: boktryckarkonsten med påföljande massproduktion av böcker (”en republik av böcker”), kraftigt ökad läskunnighet bland allmänheten, den protestantiska revolutionen, den vetenskapliga revolutionen, Upplysningen, sekulariseringen, och den humanitära revolutionen. Allt detta har med accelererande hastighet skett under de senaste 500 åren. Att våra samhällen i allt högre grad har inneburit att såväl religiösa som icke-religiösa mer eller mindre tvingats till att umgås under fredliga former har ökat toleransen mot avvikande åsikter och trossatser – kränkningar av dessa leder normalt inte längre till några utbrott av våld.

        Moraliska ställningstaganden som förr kunde motiveras med hänvisning till gudomliga påbud accepterades inte längre. Detta tvingade även religiösa företrädare att argumentera för sådana på rationell grund i fredlig tävlan med icke-religiösa moralfilosofer. Till exempel det kristna begreppet ”din nästa”, som inledningsvis endast omfattade kristna (inkluderande konverterande), har på detta sätt vidgats till att omfatta hela mänskligheten (en liknande utvidgning har skett och sker fortfarande gällande allt liv på vår planet). Detta visas exempelvis genom att synen på slaveriet förändrats under denna tid – så sent som under 1800-talet kunde man i vissa kristna samhällen motivera slaveriet genom gudomliga argument, men genom utvidgningen av begreppet ”din nästa” gjordes alla sådana argument ogiltiga.

        Vad som skett under de allra senaste åren är emellertid detta att den tekniska utvecklingen gjort det möjligt att åter igen samla likasinnade i grupper, som ägnar sig åt att utan opposition bekräfta sina egna åsikter och trossystem. Utbredningen av religiösa skolor är del av samma trend. Det är på detta vis som ”snabbradikalisering” av vissa synnerligen störda unga vuxna (vanligtvis män) utvecklas.

        Vad som menas med den tekniska utvecklingen har förstås med Internet att göra, då specifikt med sociala medier. Genom själva deras konstruktion har det blivit möjligt att skapa intresse- och åsiktsgrupperingar där man enkelt kan gruppmobba och utesluta avvikande röster. Detta är särskilt vanligt bl

        • Stefan Rådström

          [Fortsättning]
          Detta är särskilt vanligt bland t.ex. konspirationsteori- och ”new wave”-grupperingar (Facebook, Twitter, och liknande), men även hos de flesta fundamentalistiska religiösa och extrema politiska grupperingar (det finns förstås även andra intressegrupper som kan göra samma sak, t.ex. militanta frimärkssamlare, men sådana är inte särskilt förekommande).

          Vad som behövs är tidigt tvinga människor att under lång tid umgås med andra människor med alla möjliga ursprung, trossystem, livsfilosofier, utseende, osv. Den ideala utgångspunkten är det allmänna skolsystemet, som under alltför lång tid blivit så sorgligt eftersatt genom politiska beslut snarare än genom evidensbaserade metoder. Det stora problemet är emellertid hur man åstadkommer något liknande med de sociala medierna.

          • Ronny Thellbro (inläggsförfattare)

            Bäste Stefan!

            Kul att du reagerar på inlägget jag gjorde. Någonstans tror jag att vi omfattar samma intresse beträffande de företeelser som rör sig i tiden och har gjort det så länge vi kan studera mänskilghetens historia. Det man skulle behöva göra i allmänhet beträffande religion och våld är att problematisera kombinationen. Vi kan konstatera att kristendomen övergår till statsreligion under kejsar Konstantins styre, dvs övergången till 300-talet. Politisk makt och kristendom blir sammantvinnat på ett sätt som vår ”upplysta”?! tid fördömer. Med religiösa skolor förstår jag att du menar enklaver av fundamentalistisk tro som övergår i dysfunktionalitet. JAvisst, men här kan vi också finna expempel på motsatsen. Utan att ha någon djupare information om rörelsen så nämner jag Amish-rörelsen i Nordamerika. Språk, klädedräkt, arbetsredskap härrör till 1700-talets Tyskland varifrån de kom. Rörelsen är dock pacifistisk och generös mot sin ”nästa”. Besläktade rörelser är Mennoniter och Hutterites vars verksamhet jag stött på i Canada. Det finns en stark rörelse genom hela den kristna historien som stått för pacifism och nästankärlek om än det kristna kulutrella samhället i övrigt präglats av oförsonlig stränghet. Vår kristna tro utgår ifrån NT och i synnerhet de 4 evangelierna som i sin historiska kontext stod för och handlade utifrån kärleksbudskapet, dvs en pacifistisk hållning och stöd till behövande, allt grundad i Jesu lära nedpräntad i evangelierna. I de historiska kontexterna fram till våra dagar har dessa frön blommat i mindre sammanhang (klosteroch kommuniteter) och verkat fram till de frihetliga lagar vårt västerländska samhälle vilar på. Din tolkning av ”nästan” blir väl trång och har en vidare betydelse än enbart riktad mot likasinnande. Se bara på Begspredikan Matt 5-7. Omsorgen omfattar även fiender. Jag vet inte riktigt vad du menar med fundamentaistiska rörelser? Avser du den svenska frikyrkligheten så stämmer inte meningen att dogm ska råda över lag eller våld som ett godkänt sätt att möta främlingen med. JAg känner åtskilliga pingstvänner, Livetordare, Fräösningsoldater, Missionare m.m. Ett har de gemensamt i samhällsfrågor och det är en generös inställning till ”främlingen” och en pacifistisk hållning. Tolkningen av Bibeln är i det avseendet ”bokstavlig”.
            Nästa år firar kyrkan 500-årsminnet av reformationen. Luther spikade sina 95 teser i november 1517. HAns tolkning av Galaterbrevet och männsikans ställning och frihet torde vara av en helt avgörande betydelse för västvärldens demokratisering. Här tänker jag närmast på hans utläggning av ”det allmänna prästadömet” som svepte som en befriande vind över våra nordiska länder under 17-1800-talet. Slaveriets avskaffande har samma källor – de reformatoriska ideérna.
            Nu vet jag att du kommer att tänka på Luthers antisemistiska uttalanden. De är kända och i våra ögon oacceptabla. Tvingar vi männsikor av olika åsikter att leva ihop tror jag trots allt att vi fortsättningsvis även får dras med ”militanta frimärkssamlare”. Ledare uppträder i alla sociala sammanhang så och i de hoptvingade grupperna. Någon blir budskapets avsändare och alla andra mottagare. Vi behöver en humanistisk skolning med historisk kännedom om det humana samhällets rötter. Min personliga uppfattning om den kristan trons betydelse är att liknba vid denna bild. Våra svårligen tillkämpade frihetligheter är som röken som stiger upp ur elden. Elden utgörs av alla de fått sina hjärtan antända av tron på kärlekens Gud, Kristus. Dör elden blåser också de sista rökstrimmorna bort och det mänskliga kollektivet famlar efter mening och normer. De sociala medierna är helt beroende av sina användare och användarnas skolning i humanism. Leve våra friheligheter och det sekulära statssystemet.

          • Stefan Rådström

            Tack för ditt svar, Ronny!

            Som du säger bär kristendomen redan från sin begynnelse (Paulus) fröet till både fredliga rörelser som till våldsamheter. Det är inte förvånande eftersom vi människor har kapacitet till både och vid olika situationer. Belägg finns för att religionen i allmänhet förvärrat de värsta våldsutbrotten genom historien, genom att mindre konflikter lätt eskalerar och därmed blir mycket mer svårlösta.

            Samtidigt måste man göra det sannolikt att mildare former av konflikter, typ mellan individer i en gemensam samhällskontext, har dämpats genom religionens mera positiva inflytande. Detta är i sig inte heller förvånande, ty religionens grundläggande (ursprungliga) uppgifter är:
            1. Tillhandahålla förklaringar till olika upplevelser och fenomen;
            2. Säkerställa maktelitens absoluta auktoritet och kontroll över sin befolkning;
            3. Undervisa i samhällets moraliska regler;
            4. Rättfärdiga krig och våldshandlingar.

            Punkt 3 lär alltså människorna hur de ska leva i fred med varandra och att inte ifrågasätta elitens auktoritet, medan punkt 4 etablerar undantagen till denna moraliska undervisning. Även Jesus kunde använda våld i vissa sammanhang.

            Med religiösa skolor menar jag skolor som särskiljer grupper av individer genom sin religion: kristna skolor, muslimska skolor, osv. Alla barn bör undervisas i en konfessionsfri, sekulär skola där alla grupper får plats. Anledningen är inte enbart att religiösa skolor kan vara ”enklaver av fundamentalistisk tro”. En viktig anledning i vår kontext här är att alla barn måste ges möjligheten att tidigt och under lång tid tvingas umgås med människor som inte delar deras [föräldrars] trosuppfattningar.

            Du nämner Amish-rörelsen och andra liknande rörelser som exempel på pacifistiska rörelser. Detta äger säkert sin riktighet, dessa grupper är ju inte direkt öppna gentemot omvärlden, vilket de normaltroende inom respektive religion är. Ju mera utåtriktat ett religiöst samhälle är, desto mer frekvent är det att våld kommer till användning gentemot de som inte delar denna tro eller följer de regler som tron föreskriver. Sedan kan man väl fundera hur dessa inåtriktade, pacifistiska rörelser behandlar sina samhällsmedborgare som på något vis ifrågasätter det system som de tillhör, eller de religiösa regler de förutsätts lyda?

            Hur har begreppet ”din nästa” tolkats genom historien? Uppenbarligen inte alltid som vi anser vara självklart idag. Så länge debattörerna kring slaveriets vara eller icke vara endast kastade oklara bibelverser på varandra kunde ingen lösning på det moraliska dilemmat uppnås, endast vilka som förslavades förändrades med tiden. Detta ändrades dock med Upplysningen och det rationella tänkandets genombrott.

            Bergspredikan är intressant, ty kommer även med uppmaningar att strunta i allt vad företagsamhet, arbete och egen försörjning heter. Jag känner inte till någon kristen som faktiskt följer dessa uppmaningar, ty de är helt vettlösa såvida man inte förutsätter att Jesus var fullständigt övertygad om att världens undergång var ytterst nära förestående.

            Luther uttalade sig väldigt antisemitiskt, men det är inte det som är själva problemet, utan det är att hans antisemitiska uttalanden var självklara för de normalkristna under hans tid.

            Jag menar inte att vi ska tvinga människor av olika åsikter att leva ihop, men väl att tvinga människor av olika ursprung och åsikter att umgås vid lagstadgade obligatoriska tillfällen, som skoltiden och en eventuell allmän värnplikt (ifall den nu återkommer, vilket är min förhoppning). Det borde inte vara ett giltigt skäl att få undandra sig sådana gemensamma aktiviteter enbart för att man tillhör en viss religiös eller etnisk gruppering (däremot kan det säkert finnas andra, giltiga skäl, men dessa är i så fall individuella).

          • Ronny Thellbro (inläggsförfattare)

            Hej Stefan!
            Intressant. Jag lägger ut din kommentar så länge och återkommer snart med mina synpunkter!

          • Ronny Thellbro (inläggsförfattare)

            Bäste Stefan!

            JAg säger inte att kristendomen bar fröet till pacifism utan var en aktivt verkande pacifistisk rörelse från första början. Våld som kampmetod existerade inte. Ett av de bästa exemplen torde vara Jesu gripande i Getsemane där Petrus attackerar en av soldaterna men blir bryskt tillrättavisad av Jesus. ”Den som tar till svärd ska förgås med svärd”. Du läser nog Bibeln lite som en viss potentat läser. Bergspredikan kan jag inte se uppmanar till lättja eller fiendskap mot företagsamhet. Uppmaningen till att inte bekymra sig blir mycket skruvad om den ska ses som företagsfientlig. Den uppmanar däremot till en förtröstan som motvikt till tyngande bekymmer. Du gör vissa påståenden som jag inte vet varifrån du får dem. Historien började inte med 1700-talet och den s.k. upplysningens inträde. Paketet kom inte från okänd avsändare utan även upplysningen rörde sig inom den stora kristna byggnaden. Hume, Locke, Smith, Linné var alla väl förtrogna med den kristna trons grundsatser och bekände sig även till dessa vad jag kan minnas. Reformationen, boktryckarkonsten och den allt vidare läskunnigheten gjorde att nya idéer kunde spridas allt vidare och snabbare. Men allt rörde sig i den kända byggnaden präglad av den kristna kulturen. Människans lika värde utgår från den intensiva påverkan som Bergspredikans anda utgör. Detta möjliggjorde de frihetliga idéerna med ursprung i gudomlig inspiration vilket vi även kan finna i amerikanska självständighetsförklaringen. Du och jag är uppväxte i en kultur där historiska förklaringar enkelt och ”rationellt” satt sig i vårt samhälle. Den kyrkliga kritiken från slutet av 1800-talet bär tydligt den dualistiska strukturen med ont och gott. Så har vi lärt oss att tro och rationalitet inte går att förena. Gud och rationellt tänkande är oförenligt.De socialistiska experimenten är exempel på detta. Ofrånkomligt är att Bergspredikans människosyn går som en röd tråd genom vår historia de senaste 2000 åren. Tänker vi rationellt i detta fall så betyder det att utan de kristna idétraditionen så skulle inte ”självständighetsförklaringen, våra fri- och rättigheter eller upplysningen så vi känner den existera. De humanistiska idéerna går från Augustinus, Erasmus, pietismen, kväkarna m. fl och verkande än i våra dagar. En av de mest kända psalmerna i vår värld är Amazing grace och skriven av en av slaveriets mest hängivna motståndare, prästen John Newton. Han började som slavjägare men påverkades kraftfullt av evangeliernas människosyn. Detta ledde till omvändelse och ett engagerat humanistiskt arbete. Slaveriets avskaffande företräddes av flera framstående kristna samhällsdebattörer. Jag tycker också att det ligger en god ordning att skolan är öppen för alla åsikter och därmed måste skolan hålla en tämligen neutral ståndpunkt. Det ligger i den kristna kyrkans grundtanke att verka bland alla åsikter och finnas för allas frihetlighet. Vårt demokratiska samhälle kan ha en ordning där rummet är öppet och till för stor åsiktsfrihet. Men lagstadgade och obligatoriska tillfällen kan även det en dag befinnas tjäna en makt- och idériktning. De ryska och turkiska samhällena kan vara exempel på detta. Det dynamiska amerikanska samhället är ett gott exempel på stor frihet i skyddet av skiftande ”subkulturer” så länge de inte hotar person och samhälle. Vår svenska skolavslutningsdebatt är ett exempel på försök till tvingande lagstiftning för att få en ”ren” sekulär ordning i hela det svenska skolsamhället. Sekulariteten kan bli den tvingande ordning som strider mot våra frihetligheter. ”Den rena läran” eller ”det klasslösa samhället” är historiska exempel på uniformitet utifrån den ambitiösa tanken att samhällets ”ande” ska vara ren och fri. Det blir istället dess motsats. Låt oss läsa vår idéhistoria med nya och öppna ögon för vad tänkare, samhällsarbetare, volontärer har betytt för vårt goda

          • Stefan Rådström

            Tack för svaret Ronny!

            Var Jesus pacifist? Nej, en pacifist är emot all användning av våld, och då i synnerhet krig.

            Jesus låter sannerligen inte som en pacifist i följande citat: ”Tro inte att jag har kommit med fred till jorden. Jag har inte kommit med fred utan med svärd. Ty jag har kommit för att ställa en man mot hans far, en dotter mot hennes mor, en sonhustru mot hennes svärmor, och mannens husfolk skall bli hans fiender.”

            När Jesus interagerade med den romerske officeren, tog han emot soldatens lovord, botade officerens slav, och berömde officerens starka tro. Vad Jesus inte gjorde var att uppmana officeren att lämna armén – av det enkla skälet att Jesus inte predikade pacifism.

            Jesus lärjungar ägde vapen, vilket motsäger tron på att Jesus var en pacifist – natten då Jesus förråddes bad han dem att ta med sina svärd. När Jesus arresterades, högg Petrus örat av en av översteprästens tjänare. Jesus använde sin magi och läkte skadan, och sade till Petrus att sticka tillbaka svärdet i skidan. Värt att notera är förstås att Jesus inte klandrade Petrus för att han ägde (och använde) ett svärd, endast att han missbrukade det i detta speciella fall.

            Jesus agerade även okarakteristiskt våldsamt i templet gentemot de som ägnade sig åt företagsamhet där.

            Jesus uppmanar således aldrig sina följare att vara pacifister: våld är tillåtet när det är rättfärdigt, vilket det är när man måste värja sig mot aggression, orättvisor, folkmord, eller annat som kommer från ondskan. Vilket överensstämmer med punkt 4 i min föregående kommentar.

            Hur är det då med de första kristna? Många kristna före Konstantins tid var soldater i armén, vilket var en viktig anledning till Konstantins omvändelse (som dock inte fullbordades förrän på hans dödsbädd). Uppenbarligen gällde pacifismen inte alltid och hela tiden.

            Upplysningen på 1700-talet har naturligtvis en förhistoria. Den har dock mindre att göra med kristendomen än med det antika Grekland. Upplysningen inspirerades av den intellektuella diskurs som Renässansen hade startat, och i och med detta ända tillbaka till den antika förkristna världen och i synnerhet 400-talets (fvt) Grekland, känd som Greklands guldålder. Upplysningen var inte begränsad till västvärlden, det förekom ett rikligt utbyte av idéer mellan den västliga och den östliga filosofin.

            Renässansen var återupptäckten av klassiska filosofiska idéer (epistemologi, metafysik, etik, politik, estetik) och tände en explosiv utveckling i ”naturfilosofin” (dagens vetenskap), och följdaktligen alla människors materiella välmående. Genom att tillämpa förnuftet på tre av de fem olika grenarna i filosofin (epistemologi, metafysik, estetik) blev Renässansen en sannskyldig ’återfödelse’ av förnuftstänkandet, vilket ledde till den vetenskapliga revolutionen. Upplysningen, ”förnuftets tidsålder”, utvidgade förnuftet på även de båda övriga grenarna (etik, politik), som innan dess religionen hade ensamrätt till. Där Renässansen var återfödelsen av förnuftet, blev Upplysningen dess blomning.

            Gud och vetenskap är inkompatibla. Detta läggs fast i NT i en av dess mest anti-intellektuella passager (men är absolut inte det enda exemplet): ”Talet om korset är en dårskap för dem som går förlorade, men för oss som räddas är det en Guds kraft. Det står skrivet: Jag skall göra slut på de visas vishet, och de förståndigas förstånd skall jag utplåna. Var finns nu de visa, de skriftlärda och denna världens kloka huvuden? Har inte Gud gjort världens vishet till dårskap? Ty eftersom världen, omgiven av Guds vishet, inte lärde känna Gud genom visheten, beslöt Gud att genom dårskapen i förkunnelsen rädda dem som tror. Judarna begär tecken och grekerna söker vishet, men vi förkunnar en Kristus som blivit korsfäst, en stötesten för judarna och en dårskap för hedningarna, men för de kallade, judar som greker, en Kristus som är Guds kraft och Guds vishet. Guds dårskap

          • Ronny Thellbro (inläggsförfattare)

            Stefan jag lägger ut dina kommentarer och återkommer själv om några dagar.

          • Stefan Rådström

            [fortsättning]
            Guds dårskap är visare än människorna och Guds svaghet starkare än människorna.

            Bröder, tänk på när ni blev kallade: inte många var visa i världslig mening, inte många var mäktiga, inte många förnäma. Men det som är dåraktigt för världen utvalde Gud för att låta de visa stå där med skam, och det som är svagt i världen utvalde Gud för att låta det starka stå där med skam, och det som världen ser ner på, det som ringaktas, ja, som inte finns till, just det utvalde Gud för att göra slut på det som finns till, så att ingen människa skulle kunna vara stolt inför Gud. Genom honom finns ni i Kristus Jesus, som har blivit vår vishet från Gud, vår rättfärdighet, vår helighet och vår frihet. Som det står skrivet: Den stolte skall ha sin stolthet i Herren.”

            Detta praktiserades av de tidiga kristna ledarna efter maktövertagandet på så vis att all forskning utplånades, där ett av de mest avskyvärda var det grymma öde som drabbade Hypatia:
            ”[…] Hypatia, filosof av nyplatonisk skola och icke blott begåvad utan även mycket skön; hennes föreläsningar drog stor publik och beundrades mycket, dock icke av teologer. I samband med en blodig uppgörelse mellan kristna och judiska trosfanatiker i Alexandria fick en flock kristna för sig att de skulle göra rent hus även med den antika hedendomen, varför de överföll Hypatia och dödade henne till Herrens ära.” (Alf Henrikson: Antikens historier).

            Hennes död var än mer förfärlig än vad ovanstående korta notis säger: ”Hon mördades under fruktansvärd tortyr år 415 under ett upplopp som leddes av patriarken Kyrillos (katolskt helgon) som inte tyckte om att lärda kristna biskopar lyssnade på en icke-kristen kvinna och därför eggade munkarna till stegrad fanatism. Enligt Sokrates Scholastikos stoppades hennes vagn av en mobb med munkar. De drog henne ner från vagnen och tog henne till kyrkan Caesareum. I kyrkan slet de av henne kläderna, och sedan flåddes hon levande med bitar av tegel. Därefter styckade de hennes kropp och tog den till platsen Cinaron där de brände kroppen.”

            Det är kanske onödigt att påpeka, men naturligtvis behövde ingen stå till svars för detta dåd. Vad som förtjänar att påpeka är dock att detta blev det definitiva slutet för antikens vetenskapliga idétradition. Efter detta var det kristendomens anti-intellektualism som var allenarådande fram till Renässansens uppvaknande, den vetenskapliga revolutionen, samt Upplysningen.

            Oavsett den eventuella faran i att vårt öppna, demokratiska samhälle kan övergå i ett mer auktoritärt samhälle, är det inte något gott argument för de religiösa friskolorna: de skulle ligga lika illa till ifall en regering av rysk eller turkisk typ skulle ta makten i Sverige som en statligt styrd skola. Däremot är det mycket mindre risk för ’enklavisering’ med en sekulär och allmän skola i ett öppet demokratiskt samhälle.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.