Så ska Brännbollsyran bli bättre

Brännbollsyran 2015 är över. Solen, lagen och publiken gjorde det till en fantastik turnering. Att det dessutom blev en jämn final och en fantastisk semifinal mellan BK Rel och Salming gjorde inte det hela sämre heller.
Det är dock med en fadd eftersmak jag nu sitter och efterarbetar. Det ska betalas löner, domararvoden, det ska lösas tvister och det ska utvärderas.

Det är bara att konstatera. Att arrangera Brännbollsyran och då cupen specifikt är det svåraste jag någonsin gjort. Du planerar i månad efter månad, men sedan när det väl är dags så sker allt på en gång. Det finns ingen tid att rätta till något som blivit fel, utan det handlar om att släcka bränder. Oftast handlar det om att personal, domare eller leveranser inte dyker upp eller att ett rep saknas och mitt i allt det ska det hanteras 300 inkommande samtal per dag samt det faktum att jag också har stora ansvar för festivalen.

Det här var tredje året vi arrangerade cupen. År ett var det fullständigt kaos, år två var ett steg framåt och likaså år tre även om kommentarerna inte tyder på det.

Vi hade öppen poängräkning på alla banor, vi hade tillräckligt många domare (inte tillräckligt bra), finalarrangemanget kändes bra, matserveringen med vagnarna tyckte jag var klockrent, vatten fanns tillgängligt på båda områdena, toaletterna stod där, all utrustning fungerade (inga trän knäckte några käkar) som den skulle och liverapporteringen online fungerade också på ett positivt sätt. Vi gjorde satsningar på cupen inför för att förbättra helheten och de satsningarna gjorde just detta. Fanns det något som kändes tråkigt på förhand var det faktumet att 46 lag avanmälde sig efter att anmält ett lag. Exakt vad det berodde på är lite oklart (7 avanmälningar i fjol), men jag tror att vi öppnade falluckan genom att i bekräftelsen när man anmälde sig nämna att det gick att avanmäla sig. Sedan tror jag väderleksrapporten skrämde en del lag.

Det blev tillslut en minskning på ca 30 lag från i fjol och det är inte acceptabelt och måste vändas till nästa år.

Där vi lägger ned allra mest tid är på domarna. Att få in domare och sedan att utbilda domare. Vi hade förutom två vanliga utbildningarna en för avancerade domare som ska döma i turneringen. Dessutom gjorde Joel ett riktigt bra jobb med att gå runt och kolla på samt hjälpa domare, tyvärr behöver vi vara fler som göra samma sak om det ska verkligen ge något.

Problemet var bara det att 30 procent av alla domare som skrivit upp sig på att döma aldrig kom. Framförallt på lördag var det så. Många gick till fel sekretariat (alla gick till finalbaneseket typ) och sedan råkade en av våra bästa domare ut för en olycka på lördag vid 10.00 och fick åka ambulans. Den kombinationen gjorde att vi fick en försening på ”The Camp”-området. på upp till 45 minuter – 1 timme. Vi borde ha lärt oss sedan i fjol, men trots att vi i år hade två personer i varje sekretariat som hade hand om domarhanteringen fick vi denna situation. Vi löste den efter bästa förmåga och kan bara beklaga.

Här måste det tänkas över många varv till nästa år.

Problematiken blev därefter att vi fick slänga in domare som fanns på plats och kunde tänka sig att hjälpa till. Det gjorde att vi fick lite kaos i vetskapen om vilka som hade dömt och fick ett 10-tal personer som sedan försökt blåsa oss på pengar när de insett att det varit just kaos. Välkommen till min värld….

Frågan om hur vi löser domarsituationen är jag efter tre år utan svar på. Vi har erbjudit seedade lag att döma och spela gratis, eller få rabatt på VIP-armband, vi har försökt rekrytera från idrottsföreningar, vi har försökt med betalning, vi har kämpat och slitit, men här står vi nu. Det är 11,5 månader till nästa yra. Hur löser vi domarfrågan. Det räcker inte med en instruktionsvideo. Tro mig.

För er som var förbannad på banorna kan jag bara beklaga. Repet vi brukar använda var bort när vi på onsdag morgon skulle göra banorna. Det fanns inte någon möjlighet i tidsplanen att skjuta på jobbet. Det var bara ut med ett mäthjul i blötan och försöka. Jag beklagar detta och lovar att oavsett vem som är ansvarig nästa år för cupen så ska den ha ett rep att bygga banor med. Tråkigt för lagen som drabbades av detta. Det var ingen illvilja, det är inte så att vi inte bryr oss. Det var ett misstag som fick konsekvenser.

Det finns en massa andra saker vi måste göra bättre:

¤ Det måste finnas fler personer att ringa än mig om man vill fråga något och dessa personer måste ut på hemsidan med titel. Tyd domaransvarige, sekansvarige m.fl. I år visste knappt någon vem Magnus Häggqvist och Magnus Haney som hade mellanchefspositioner var. Som det var nu pekades allt mot mig.

¤ Få till speakerfunktionen så att det fungerar på båda seken på ett bra sätt. Nu funkade det bara bra vid finalbanan.

¤ Få av alla dessa ljudanläggningar vid finalbanan som spelar söder finalarrangemanget.

¤ Ta in en medkommentator med mig på finalen (ex Jörgen Eriksson) så att det bli mer liv i arrangemanget.

¤ Skaffa ny och större poängtävala till finalbanan.

¤ Tjejcupen måste nog tyvärr strykas om ingen har någon idé om hur vi gör den populär.

¤ Lottningen kan webbsändas med ganska enkla medel.

Och sedan:

Kanske byta ut mig. Jag kommer att fortsätta jobba med Brännbollen, men kanske mer övergripande. Låta en annan person ta ansvaret för själva cupen på plats, i förberedelser och planering. Alltså tillsammans med mig som stöd.

* * *

Sedan Brännboll i Umeå AB tog över cupen så har kvaliteten på arrangemanget sjunkit kraftigt år ett, men vi arbetar oss upp och kan bara konstatera att det är oerhört svårt. Att leda en sån här cup kräver att du ska kunna brännboll, men inte nog med det. Det är en miljon detaljer som ska fungera. Jag arbetade med cupen inom Iksu innan vi tog över och det är bara hatten av till hur Iksu arrangerade cupen. Dock var det ca 7-9 personer som då gjorde det jobbet som idag görs på 1,5 personer. Det var en del av att vara anställd på Iksu att jobba med cupen. Vi har fått uppfinna ett redan fungerande hjul på nytt.

Det jag gillade då, när Iksu hade cupen, var att det fanns ett engagemang från sådana som mig själv, Jukka Linna, Per Tobiassson, Peter Arkhult och många fler på hur vi kunde göra cupen bättre. Vi var med och ritade banor, vi hjälpte till med allt möjligt för att vi brann för sporten. Det praktiskt taget tvingades in folk i Brännbollscupens ledningsgrupp från sektionen.

Idag känner jag inte det engagemanget, jag hoppas och vet att det finns där, men det har blivit en avgrund till arrangörerna för Brännbollsyran. Det finns så många som kan hjälpa mig, Peter och de andra i nya arrangörsgänget att göra cupen bättre. Jag önskar att de skulle sluta klaga, kavla upp ärmarna och se till att få den cup de vill ha. Oavsett om det handlar om banor, priset, domare eller vad som helst.

Det bästa sättet att påverka är att vara med på riktigt. Det var så det gick till när jag engagerade mig inom Iksu. Ingen från iksu så ”Du måste bara vara med”. nej, jag tvingade mig in för att jag ville förändra, för att jag hade visioner och ville mer. Jag sliter så hårt jag någonsin kan med att göra cupen bättre. Vill ni vara med på båten är det bara att säga till.

Jag har en enda vilja, att Brännbollsyran 2016 ska vara bättre än 2015 på alla sätt.

Gustav Pettersson, Brännbollsgeneral Brännbollsyran 2015