Herregud, lillkorven är inte ens fyra månader och hon håller redan på att få sin första tand, vi kände den i morse.
Kanske är det därför hon biter på allt hon kommer över. Fingrar eller stortå, det verkar inte spela någon roll.
Redo för en vinter på spark
Älgskinnstofflorna som Iris fick av sin mormor på Nolia kanske är lite varma nu. Men vänta bara ni tills hon sitter i sparklådan i vinter. Då rackarn.
Eftersom vår barnvagn har så små framhjul känner jag på mig att det här kommer att bli vintern då jag blir sparkfrälst. Ska ringa kommunen idag och be dem fixa två trasiga gatlysen vid oss, kanske skulle man passa på i samma veva att lobba en grusfri sparkfil på vägarna i vinter. Jamen det blir bra!
Nya tidningen Retro
Jag har hunnit med två besök på Nolia i veckan, det senaste i går.
Det handlades både högt och lågt – en fjärrstyrd garagedörr, en kebabrulle under amningen och ett gäng tidningar. Fem magasin för en femtiolapp kändes som en bra deal, även om det inte var de senaste numren.
Nyligen kom Hus & Hem med första numret av sin Retro.
Astrevlig och lättsam läsning för den som gillar gammsaker men tycker att rena antikmagasin känns lite tunga. Deras ambitiösa förteckning av loppisar i landet gjorde mig peppad på en heldagstur söderöver.
För kolla bara, det kryllar ju av dem vid Sollefteå!
I dag beger vi oss dock i andra riktningen. Ska bli kul att komma upp till Luleå och träffa sambons finfamilj. Ska försöka lura in honom på ett loppisställe i Piteåtrakten längs vägen. Får se hur det slutar.
Om att sitta fint
Jag tror såhär: om tio år kommer vi att minnas dagens alla vräkiga soffor med divaner med lite avsky. Såna som uppmanar till fulsittande i mjukisdress framför dekadenta Kanal fem-program i stil med dokumentären "Räddad av konstiga höns" som jag och sambon lyckades pricka in på SVT i går.
Nä, ta då i stället en titt på det här snygga paret som nyligen köpt en petite femtio-eller-sextiotalsnånting-soffa som bott i vårt garage tills i kväll när den fick åka bil till deras nya lägenhet Öst på stan.
Jag lovar, i den här kan man minsann inte sitta annat än fint.
Så därför vill jag rikta dagens grattis till Josefin som knep snyggsoffan för 750 spänn på Stenfors gård under vår senaste loppisrunda. Hipp hipp hurra!
Dagens nysydda outfit
Många av bäbiskläderna börjar bli för små, och nu på morgonen har jag nu snott ihop en liten klänning av en randig body i storlek 56 som jag klippte itu, flyttade magfickan på och sydde fast en kjol av tyget med apor (som är köpt på Ohlssons här i Umeå).
Mannekängen i fråga verkar inte helt missnöjd med dagens outfit.
Kvar blev underdelen av bodyn (som jag hittade på Myrorna i vintras för en tjuga).
Den ska nog få sig en ny överdel när andan faller på.
Tradera-besvikelse
Jag har rätt nyligen upptäckt Tradera, och skickar efter både barnkläder och gammalt 60-talsporslin. I dag kom två paket som jag kånkade med mig på barnvagnen från uthämtningsstället på Berghem. .JPG)
Efter att ha sprättat upp metervis med tejp och letat mig igenom dubbla kartonger och massor av tidningspapper hittade jag Mon Amie-skålarna som jag auktionsvunnit från någon som kallade sig "xxxx’s antik" och sålde dem under kategorin antikt.
Det jag köper vill jag ska vara av den gamla sorten, men det här är nyproduktion. Morr!
Man ser skillnaden både i glansen och framförallt trycket och färgerna.
Här ser du en gammal stämpel under sockerskålan till vänster och ny till höger.
Tur då att det andra paketet med fat i serien Spisa Ribb höll måttet.
Att vara med och ta smällen
Är det inte konstigt hur mycket vd:ar och företagsledare kan tjäna. I synnerhet när företagen de leder går kasst, och de övriga anställda får dela på smällen genom minimala lönehöjningar och varsel.
När Dagens Arbete nyligen undersökte chefslöner på företag som haft krisavtal fick Ålö maskiners vd Olle Pehrsson den största procentuella ökningen: 48 procent, eller drygt en miljon kronor.
Annat verkar det vara i Japan.
Jag läste just i dagens VF, på deras spelsida, att Nintendos vd har tagit på sig ansvaret för att de tappat 50 procent av intäkterna och därför halverar han sin lön.
Makes sense, inte sant?
Den lyxigt beklagande tonen
.JPG)
Men åh vad mitt avund väcks till liv när folk berättar att de hittat mycket svamp i skogen. Ni vet, när de har den där lite lyxigt beklagande tonen, typ: "Alltså, det var som ett gult hav. Det gick knappt att plocka allihopa, och nu har vi massor som måste rensas".
Den tonen hade min mamma när hon kom förbi ikväll med en handfull kantareller som hon hittade i bilen, och som fallit ur korgen efter hennes plockning.
Så nu när barnet sover, och jag och sambon avslutat ett parti alfapet på iphonen (han vann) har han just smörstekt dem och yttrat sitt betyg på nattmackan:
– Men satan!
För stora strumpor
Du lillstumpan, vilken storlek har du på fötterna egentligen?
Jag köper jämt för stora strumpor till dig.
Från en liten liten äppelkärna
Det började med att nån kastade en äppelskrutt just precis här på vår tomt.
Ett frö började gro i gräsmattan och blev så stort att vi nu får massor av äpplen av det. Det är visst lite unikt att äppelträd blir till så nuförtiden, och de vi köpte huset av berättade att nån forskare från universitetet faktiskt kommit förbi och studerat vårt träd.
Hur som helst.
Nu är det läge att bara grabba tag i en gren och hugga sig ett äpple.
Ett par pajer lär det bli. Även om vi funderat på att plocka alla i en stor kasse och bege oss HIT med dem. Fatta så mäktigt att korka upp en flaska från äppelträdet i vinter.
Senaste kommentarerna