Efter jobbet idag så kände jag att jag var värd att smyga runt med en kundvagn och nypa åt mig av de fina erbjudanden jag också. Sagt och gjort så lät jag stegräknaren jobba häcken av sig undertiden vagnen fylldes med diverse ting. Hur som helst så efter den lång dag på jobbet så är man på väg hem. Lågt blodsocker, Trötta ben, seg i kolan helt enkelt. Jag borde veta bättre men jag föll i fällan. Jag lät mig åka med sockervågen som flödade inne på maxi.

Tydligen var de så att lösviktsgodiset hade en killer dag och bjöd ut sig själv för 39:90:-/kg. Jag frossade. Jag jobbade med hela hyllan. Upp och Ner.. Höger och Vänster. Inget fick gå obemärkt förbi mina hök ögon.

Jag slutade på 2,3kg! Jag stannade på hela 2,321gram! inte mer eller mindre.
nu sitter jag hemma och vill spy åt tanken på att jag ska kunna bajsa ut detta. Jag måste bjuda. Jag vill inte men jag måste. För framtidens Pelle behöver inte dehär.

Jag vet att den enda personen som förstår vilken tuff tid jag går igenom är Johanna. Hon har samma sätt som jag att våldta en plockgodishylla. Vi är pinsamma. Vi ska bättra oss säger vi varje gång. Vi faller tillbaka som små abborrar som nappat en gång men lyckats smita med åker dit igen 5 sek senare.

Allt från en smart ännu lite större Pelle. Hugedamig.