Det finns många ting här i livet som gör oss på gott humör. Det finns saker som vi förväntar oss och det finns saker som är mer som överaskningar för oss. Jag tror att när det sker saker som vi inte förväntar oss går de lite extra adrenalin i kroppen så man blir varm i kroppen. Varm av en bra känsla. Så var det idag.

Som sagt så äter jag enligt LCHF. För vissa är de en diet. För mig är det svårt att se det så när jag äter entrecoté och bea. Hur som helst så är det ofta så att när jag näner det för folk att jag inte äter kolhydrater så får dom en sorgsen blick och försöker direkt visa medlidande. Dom förklarar att jag är en stark person som klarar av detta och att jag ska fortsätta kämpa.  Jag vet inte riktigt vart jag vill komma med detta men för mig är det viktigare att man visar stöd för mig som person och inte för mig dietmannen. Jag lider inte och det finns tillräckligt med orättvisor i världen så att spendera energi på mitt medlidande.

Jag träffade en mycket good barndomsvän på lunch i förra veckan. Vi gick med några andra på balder Så uppmärksammade hon att jag inte åt någon potatis eller pasta. Jag förklarade som det var att jag provar på lchf för tillfället. Istället för att fråga något om in viktnedgång eller hur jag klarar det frågar hon bara hur jag mår av det då. Jag svarar att jag mår bättre än på flera år. Sedan lämnar vi bara ämnet och går vidare.

Idag var jag och några till bjudna på fika hos samma person. Alla pluggar och jobbar så att vi fått in en tid som passar alla är rätt kalas bara det. Jag åker dit med förväntningarna att jag ska hålla mig med kaffe och mjölk. Sedan kommer vi in genom dörren och jag får veta att hon har bakat LCHF kladdkaka. För att jag ska komma. Jag dör för en sek. Jag bubblar av glädje. Inte för kakan utan mer för att någon tagit sig tiden. När man inte förväntar sig någonting så händer detta. Det var veckan grej för mig.

Så tusen TACK Matilda! Nästa fika bjuds på kapellvägen inom kort. pure friendship.