Detta kom upp på facebook idag… Mycket intressant läsning tycker jag,,,,

…………………………………………………….

Hem Blogg Statistik & valrörelse…

Statistik & valrörelse…

Publicerad av Anne-Marie Lindgren 2010-06-22
Den här valrörelsen tycks arta sig till en ständig kamp mot vilseledande användning av statistik, skriver Anne-Marie Lindgren i bloggen. Hon radar upp exempel på hur vilseledande tolkningar av siffror får oss att tänka fel.

Nyligen kom en rapport från SCB om dem som lämnade a-kassan 2006 – 2007. I medier presenteras den som att det ”framför allt” var äldre som lämnade a-kassan.

”Framför allt”?

41 procent av avhopparna hade fyllt 55. Majoriteten, eller 59 procent, hade det inte. Och 17 procent bland avhopparna totalt var under 30 år.

Den relativt låga andelen i den yngsta gruppen hänger dessvärre, ihop med att andelen unga medlemmar i a-kassan inte heller är så hög. Många studerar. Och det är som bekant vanligt att unga människor går mellan olika tillfälliga anställningar, med perioder av arbetslöshet emellan. Dagens kvalifikationsvillkor till a-kassan betyder att många som jobbar på de villkoren inte är berättigade till inträde.

80 procent av alla arbetslösa mellan 18 och 24 år saknar arbetslöshetsförsäkring – inte för att de hoppat av, utan för att de inte kommer in.

För att tolka siffrorna över avhoppen rätt ska man dessutom vara medveten om att a-kassorna alltid haft ett visst tapp av personer i de äldre årskullarna. Många går faktiskt i pension före 65 år. Andra 60+ hoppar av därför att man inte anser sig behöva försäkringen under de få år man har kvar i arbetslivet. En hel del av de 55+ som nu lämnat har säkert gjort det beroende på de höjda avgifterna, men det är ändå så att proportionerna förrycks av att det också finns ett ”naturligt” svinn som skulle inträffat under alla omständigheter. Och det påverkar de äldres andel uppåt.

Trots denna inneboende snedvridning är det alltså ändå så att nästan 60 procent av avhopparna finns i åldersgrupper med 10 år eller (betydligt) mer kvar i arbetslivet. Det känns inte särskilt lugnande.

Expressen lyckas dessutom påstå att det är ”läkare och miljonärer” som lämnat a-kassan. Då undrar man intresserat varför nära 80 procent av de arbetslösa på Östermalm i Stockholm – där det finns gott om både läkare och miljonärer – är anslutna till a-kassan, mot knappt 45 i Rinkeby (där såväl läkare som miljonärer är en bristvara).

Över huvud taget tycks den här valrörelsen arta sig till en ständig kamp mot vilseledande användning av statistik. Några av de senaste exemplen:

• Almega påstod att merparten av RUT-avdraget gjordes av låg- och medelinkomsttagare. För att få det att gå ihop fick man dra gränsen för ”medelinkomst” vid 40 000 kronor i månaden – varvid man alltså täckt in närmare 90 procent av alla inkomsttagare i landet.

• Villaägarförbundet använde sig av samma inkomstgräns när de hävdade att majoriteten av dem som skulle få höjd fastighetsskatt med det rödgröna förslaget var ”medelinkomsttagare”. Hur många av de ca 22 000 personer det handlade om som tjänade strax under 40 000 kronor höll man försiktigtvis tyst om.

• Försäkringskassan rapporterade att av de ca 12 000 utförsäkrade sjukskrivna, som vid nyår gick till Arbetsförmedlingen, var det bara ca en tredjedel som ansökt om ny sjukpenning. Att 85 procent av de utförsäkrade fanns kvar hos Arbetsförmedlingen gick att läsa ut ur siffrorna, men läsaren fick lov att räkna fram det på egen hand.

Liksom att bara 3,4 procent fanns i vanliga osubventionerade jobb, och knappt 12 procent i subventionerade anställningar – de flesta tidsbegränsade nystartsjobb (som brukar leda till fortsatt arbete bara i ca en fjärdedel av fallen).
Det finns ett genomgående drag i de här siffrorna: Utan att i sig själva vara falska för de ändå tankarna åt fel håll – och i de flesta fall är det avsikten. RUT-avdraget framställs om något som gynnar medelinkomsttagare, fastighetsskatten som något som hotar dem – fast det in båda fallen mest handlar om att försvara förmåner för människor med höga inkomster.

Utförsäkringen från försäkringskassan var inte så farlig och fyllde syftet att få folk tillbaka i jobb – att det för mer än 80 procent bara handlar om en placering i den meningslösa jobb- och utvecklingsgarantin nämner man inte. Effekterna av de nya a-kassereglerna var inte heller så farliga, avhopparna var i princip bara äldre med stark position på arbetsmarknaden; att hälften av alla anmälda på arbetsförmedlingen saknar a-kassa – för att de aldrig kommit in, eller för att de inte har råd – nämns inte.

Så läs all statistik med omsorg och noggrannhet. Och köp inte den mediala tolkningen av dem obesett!

Anne-Marie Lindgren

Kristina Norman, S-föreningen Vilhelmina