Publicerat 2010-06-15 00:50

De rödgröna presenterar sin jobbpolitik: Vi vill investera i bostäder och infrastruktur, välfärd och utbildning – och en rivstart för Sveriges ungdomar. När vi frågade väljarna om skattesänkningar skulle leda till minskad arbetslöshet fick vi inget stöd för regeringens uppfattning. Vårt recept för att skapa jobb är att investera i klimatomställningen, att investera i byggandet av nya bostäder och utvidga rot till att omfatta flerfamiljsbostäder. Vi vill satsa 12 miljarder på vård, skola och omsorg. Arbetsgivaravgiften för de små företagen ska sänkas och vi vill investera i 44 000 nya utbildningsplatser. Aktivitetsförbudet för unga på Arbetsförmedlingen ska bort liksom arbetsgivaravgiften för de företag som anställer en ung arbetslös, skriver Mona Sahlin, Lars Ohly, Peter Eriksson och Maria Wetterstrand.

Arbetslösheten

9,8 procent av arbetskraften mellan 15 och 74 år var arbetslösa i april 2010. Det är en ökning med 1,5 procentenheter jämfört med motsvarande period förra året.
Antalet sysselsatta ökade samtidigt med 0,5 procent på ett år till 4,48 miljoner.
Bland ungdomarna mellan 20 och 24 år låg arbetslösheten på 23 procent, en ökning med 2 procentenheter på ett år.
Källa: SCB
Annons:

Jobben – inte skatterna – är valets viktigaste fråga. För att ta Sverige ur arbetslösheten behöver vi investera i effektiva insatser som leder till fler riktiga jobb. Vårt recept för framtidstro handlar om att sänka skatten för små företag, att investera i klimatomställningen – bostäder och infrastruktur, att investera i välfärden och i utbildning samt att genomföra en rivstart för att ge Sveriges ungdomar nya möjligheter.

Regeringen har lämnat ett tydligt besked: Det innebär fortsatta skattesänkningar på lånade pengar – mest till dem som har det bäst. Men ökade klyftor leder inte till fler jobb. Det har vi sett nu.
Annons:

År 2006 vann regeringen valet genom att lova fler jobb och minskat utanförskap. Resultatet av en mandatperiod med borgerlig regering har blivit det motsatta. I dag är 450 000 människor arbetslösa, över 9 procent av arbetskraften. Utanförskapet – som regeringen numera talar tyst om – har ökat med 70 000.

Det är viktigt att vara varsam med skattebetalarnas pengar. De åtgärder vi väljer ska göra nytta och skapa jobb. Om en insats inte visar sig effektiv måste man som politiker vara beredd att omvärdera och omprioritera. Allt annat är ett slöseri och urholkar de offentliga finanserna.

Nu har de borgerliga partierna var för sig utlovat ytterligare skattesänkningar som sammanlagt ligger i 100-miljardersklassen – utan att berätta hur detta ska betalas. Motivet är även den här gången att det ska leda till jobb.

Vi har låtit opinionsinstitutet Novus ställa följande fråga till svenska folket: Om du får ytterligare sänkt inkomstskatt, kommer du då att arbeta mer, arbeta mindre eller arbeta lika mycket som i dag? Svaret från dem som har arbete är uppseendeväckande och borde leda till eftertanke och självkritik i regeringskansliet:

Hela 86 procent av svenska folket uppger att de skulle arbeta lika mycket som i dag om de får ytterligare skattesänkningar. Fem procent säger att de faktiskt skulle arbeta mindre med ytterligare skattesänkningar. Bara fyra procent uppger att de skulle jobba mer. Fem procent vet inte. Regeringens uppfattning – att ytterligare skattesänkningar ska leda till jobb – finner inget stöd i människors egen verklighet.

Vi har också frågat svenska folket om vilket de anser vara det mest effektiva sättet att minska arbetslösheten.

Endast sex procent anser att sänkta skatter är den bästa strategin för att få ner arbetslösheten. Däremot anser sammanlagt 57 procent att insatser inom arbetsmarknadspolitiken, vård, skola och omsorg samt vidareutbildning är effektivt. De som vill göra det lättare att starta företag som ett sätt att skapa fler arbetstillfällen är dubbelt så många (12 procent) som de som tror på skattesänkningar som jobbskapande åtgärd.

Sverige är ett starkt land med god ordning på de offentliga finanserna, men stora överskott har under mandatperioden förbytts i lika stora underskott. När omvärldens ekonomier är i kris är det alltid viktigt att värna de offentliga finanserna. Det ger oss handlingsutrymme att agera för att lindra effekterna av omvärldens problem. Regeringen satsar allt på ett kort: sänkta skatter som leder till ökade klyftor. Men ökade klyftor skapar inte jobb. Nu behövs en riktig jobbpolitik.

Vi har i riksdagen föreslagit insatser som innebär cirka 100 000 nya jobb, praktik- och utbildningsplatser. Mot regeringens enda kort – ökade klyftor – ställer vi rödgröna en jobbpolitik som vilar på sex huvudpunkter. Vi vill:

1). Investera i klimatomställning. Vi investerar i snabbtåg, infrastruktur och de gröna jobben. Det stärker människors möjlighet att pendla till de jobb som växer fram, och bidrar till att arbetsmarknaden fungerar bättre. Investeringar i infrastruktur innebär också jobb här och nu för alla dem som planerar och bygger de nya vägarna och järnvägarna.

2). Investera i bostäder. Unga och arbetslösa måste kunna flytta till de nya jobben. Därför investerar vi i nya bostäder, särskilt hyresrätter. Trots bostadsbrist har bostadsbyggandet fallit kraftigt under den gångna mandatperioden. Det håller inte. Det skapar flaskhalsar på arbetsmarknaden. Vi utvidgar rot till att även gälla flerfamiljsbostäder och inför ett statligt investeringsstöd till nya bostäder. Det stora sociala projektet de närmaste åren handlar om att modernisera och bygga om miljonprogrammen.

3). Investera i välfärden. Under det senaste året har antalet anställda i kommuner och landsting minskat med ungefär 25 000 – och ytterligare uppsägningar väntar med regeringens politik. Det är fel väg att gå. Vi satsar i stället 12 miljarder kronor på vård, skola och omsorg. Det räddar många jobb i välfärden. De ökade resurserna motsvarar 10–15 000 jobb. Sveriges kvinnor och män måste kunna lita på att barnomsorgen, äldreomsorgen och sjukvården fungerar bra – för att kunna gå till jobbet.

4). Investera i Sveriges konkurrenskraft. Vi vill sänka arbetsgivaravgiften för de små företagen. För ett företag med tre anställda innebär det en sänkt kostnad med cirka 50 000 kr om året. Vi föreslår också en riskkapitalfond på 5 miljarder för att öka takten när det gäller investeringar och utveckling i teknikintensiva företag. I dialog med fack och företag vill vi utforma en rad strategiska branschprogram för svenska nyckelsektorer som till exempel miljöteknik- och fordonsbranschen.

5). Investera i utbildning. Människor ska rustas med kunskap. Företagen ska kunna växa med rätt kompetens. Svenskt Näringsliv rapporterar att vart femte rekryteringsförsök misslyckas – eftersom företagen inte hittar rätt personal. Mitt i lågkonjunkturen råder arbetskraftsbrist. Därför investerar vi i 44 000 utbildningsplatser – i högskolan, yrkeshögskolan, vuxenutbildningen och den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen. Det ger företagen bättre möjligheter att växa och stärker människors möjligheter på arbetsmarknaden.

6). Investera i en rivstart för Sveriges unga. Ungdomsarbetslösheten är 30 procent – och bland de högsta i Europa. I detta läge har regeringen infört ett aktivitetsförbud för ungdomar på Arbetsförmedlingen. De måste vänta minst tre månader för att komma i fråga för utbildning eller praktik. Det är meningslöst. Vi avskaffar aktivitetsförbudet. Vi tar också bort hela arbetsgivaravgiften för de företag som anställer en ung arbetslös. Vi satsar också på generationsväxlings och traineeprogram i välfärden och utbildnings- och företagsvikariat – viktiga insatser för att ge unga en väg in i arbetslivet.

 Sverige behöver målas med framtidstro. Nu behövs fler jobb – inte ökade klyftor. Det är vägvalet den 19 september.

Mona Sahlin
partiordförande (S)

Lars Ohly
partiordförande (V)

Peter Eriksson
språkrör (MP)

Maria Wetterstrand
språkrör (MP)