… skriver Göran Greider på Dalademokraten en mycket läsvärd artikel som tar upp frågan om hur man egentligen ser på sina medmänniskor och vilken attityd man har egentligen i den borgeliga regeringen…Ta tex

Reinfeltds utspel om att jobba till 75. Kan man nog kankse göra om man har haft förmånen att aldrig behöva ta ett jobb som fysiskt sliter på kroppen…

Annie Lööfs utspel om att sänka ungdomslöner med 25 % … upprörande förslag som, enl. all expertis som jag har lyckats läsa hittills, i längden leder till en allmän lönesänkning för arbetarklassen, medans Annie Löööf själv lyfter en månadslön på över 150000 kr.

Göran Hägglund jämför tandvård med frisören, appropå att tandvårdförsäkringen inte uttnyttjats fullt ut… GH  menar att det är en prioriteringsfråga och tror att det beror på att den inte behövs. Jag tror, och fler med mig, att tandläkaren är för dyr TROTS tandvårdsförsäkring …

Skulle förresten vara kul att ha statstik på hur många hushåll som friserar sig själva … I min egen familj ( både den närmaste och andra släktingar) har jag agerat frisör åt allihopa i många år… Klippning sker på egen risk … en frisyr åt alla… som kompensation är det gratis.  och jag känner många som gör likadant.  Jag klippte mig själv också i många år, tills fysiken sa ifrån. Klippning hos frisören är helt enkelt en lyx som inte alla kan unna sig.

>>>>Tycker mig märka att det kommer fler uttalanden från regeringen som vittnar om ett lags social arrogans. En del av dessa uttalanden sker medvetetandläkaren för många hushåll är för dyr TROTSt och öppet, andra är uttryck för simpel tanklöshet. Fredrik Reinfeldts snabbt spridda visdomsord om behovet av att arbeta till 75 års ålder fick många att gå i taket; framförallt fick det många att undra över vilken social planet han lever på.<<<<

Läs mera >>>http://www.dalademokraten.se/Opinion–Kultur/Ledare/Den-sociala-arrogansen-visar-tanderna-/

>>>När jag hör hur de som placeras i Fas 3 behandlas så går jag väldigt fort från de stora och övergripande frågorna i förbundet och samhället i övrigt till insikten om att bakom alla siffror finns människor av kött och blod.

Det som berör mig mest är när de arbetslösa medlemmarna i Fas 3 berättar att de känner skam över sin situation. Dom känner sig klassade som hopplösa fall i en utsiktslös återvändargränd.

Dessutom tvingas de som placeras i Fas 3 att utföra föga utvecklande arbetsuppgifter till en närmast löjligt låg ersättning, utan någon som helst hjälp att komma vidare mot en bättre situation, med ett riktigt jobb, avtalsenlig lön och rättigheter som varje arbetstagare ska ha.

Det är rent ut sagt bedrövligt att människor i Sverige idag ska behöva skämmas för att de är utan jobb. Att regeringens jobb – och utvecklingsgaranti inte fungerar är uppenbart, inte minst med tanke på att antalet personer i Fas 3 ökar lavinartat.<<<

Stefan Löfven