… Pigo  kommer hem över natten på snabb visit.

– Jag vet inte var jag har mitt hem längre, så jag måste komma hem o kolla, sa hon på telefonen häromdan. Hon har ju inte varit hemma sedan innan vi påbörjade flytten. Mammahjärtat jublar! Längtar efter mitt hjärtegryn.

Maken jobbar i helgen och har just gått på jobbet. Kvar hemma är jag och katterna. 

Nu när vi efter att ha bott på höjden i många år har hamnat i marknivå så kan kissarna ta en promenad på gräsmattan och kolla in omgivningarna. Molly är inte sen att ta chansen och gör små utflykter dagligen. Än så länge bara korta stunder och inte så långt bort från den trygga hemmaplanen , men jag gissar att lovarna blir mera omfattande i takt med att modet  och vanan skärps. Moses däremot , han håller sig på balkongen alldeles inviddörren så att han snabbt jan smita in igen om han behöver det, och kikar ut över nejden och verkar vara helt nöjd med sakernas gång. från sin utkiksplats. Men så har han alltid varit en liten och harig varelse som inte alls uppskattar rörelse eller förändring i någon form. För honom är det ett stort steg att ens gå ut på balkongen.

… och jag försöker  mobilisera mig till att packa upp den allra allra sista kartongen med böcker. Går så där, kan jag säga… Ruggugglan är nesligt trött och sleten nu, och denna bedrövliga lekamen som jag har begåvats med, konstrar och protesterar  hejvilt vid varje rörelse. …och inga värktabletter i världen hjälper.  Dubbelseende , yrsel och illamående är också tecken på att det har varit en aning för mycket ståhej runt ruggugglan ett tag. Tur att jag hade sinnesnärvaro att planera en matsedel, när jag handlade i början på veckan, som innebär att dagens middag är en okomplicerad historia  som i stort sett bara innebär uppvärmning. Enklast möjligast är bäst.

Småfåglarna har fest utanför och har haft ett par dagar nu. Rönnbären har väl frusit på lagom nu så att dom är söta och goda och pippisarna samlas i stora böljande flockar på himlen där dom drar från träd till träd  och tjattrar och smaskar på bären. Man kan nästan se en rak vågrätt linje uppifrån och ner när bären försvinner i små fågelmagar eftersom … Naturens förunderligheter.

Nåväl … Den absolut sista bokkartongen ska packas ur… Det ska ske NU! Ha en fin lördag allihopa !

Hej på en stund allihopa <3