http://www.aip.nu/default.aspx?page=3&nyhet=41695

”Nu splittras samhället”
Nyhet 130603|

Förortskravallerna har satt jämlikhet högt på dagordningen. Inför höstens budgetstrid blottas nu den ideologiska skiljelinjen, enligt Stefan Löfven. S ska vara offensiva i regeringsfrågan och internt tydligare med att nu gäller det att vinna valet.

När Stefan Löfven träffade sina europeiska kollegor på tyska SPDs 150-årsjubileum förra veckan fick han frågor som ”Vad är det som händer i Sverige”. Stenkastningen och bilbränderna i socialt utsatta förorter kom samtidigt som OECD rapporterade om hur inkomstskillnader och relativ fattigdom ökar snabbast i Sverige.
Regeringen vill reducera Husbybränderna till en ordningsfråga om polisiära resurser och en liten klick vandaliserande ungdomar.
Finansminister Anders Borg (M) avfärdar de ökade klyftorna med att ökningen skedde övervägande under S-regeringen. Men LOs chefsekonom Ola Pettersson visade i veckan att klyftorna tydligt eskalerar efter 2006, om man rensar från kapitalvinsteffekter efter finans­krisen 2008.

Enligt Stefan Löfven blottas nu den ideologiska skiljelinjen mellan de som tror på politikens möjligheter, på generell välfärd och på att alla ungdomar har rätt till en utbildning och jobb och regeringens linje att etnifiera sociala problem och se klyftor som tillväxtskapande.
– Vi bygger vår politik på att alla människor behöver jobb. Vi kan fixa full sysselsättning i Sverige om vi fokuserar på det, ger resurserna och förutsättningarna. Alla människor ska ha jobb och utbildning. Inte som regeringen säger att vissa inte behöver lika mycket utbildning, att ”de där” har lite svårt så då kan de gå kortare utbildning, säger Löfven i en längre intervju på sitt tjänsterum.
De sjunkande skolresultaten, larmrapporterna om minskad likvärdighet i skolan och tilltagande ungdomsarbetslöshet. Det slår genomgående mot de mest utsatta, mot jämlikheten.
Löfven pekar på bristen på aktiva åtgärder för människor som behöver stöd, att inte alla ska få behörighet för högskolan och läxhjälp efter betalningsförmåga, inte efter behov.
– Skolan är ju otroligt viktig för att bygga ett jämlikt samhälle, så att vi inte har ena gruppen här och andra gruppen där. Vi ska ha en skola där barn med olika bakgrund går i samma skola.

Skola, jobb, bostäder, generell välfärd är
nyckelfrågorna, enligt Löfven. I grunden handlar det om en människosyn.
– Vi ska inte ha vissa politikområden för människor som kommer från vissa områden och andra politikområden för människor som kommer från andra. Politiken ska vara tillämplig för alla. Men däremot – och det är det som är vår historik – se varenda människas möjlighet och förutsättningar och anpassa så att människan kommer väl ut oavsett vad den har för bakgrund.
– De tror ju på att om man plågar människor som är arbetslösa så kommer de minsann att söka jobb. De utgår från att människor inte vill ha ett arbete. Det är därför vi ser i OECDs siffror på inkomstklyftorna att de som har lägst inkomst inte bara får mindre ökning, utan direkt mindre, en negativ inkomstutveckling. Det har inte hänt sedan mätningarna började, men nu har det hänt, säger Löfven.

Detta är politiskt sprängstoff. Medan både Jan Björklund (FP) och Annie Lööf (C) talar om ökade inkomstskillnader som något positivt, har Fredrik Reinfeldt och de nya Moderaterna lagt ned den argumentationen och talar om sammanhållning som något positivt och Sverige som ”föregångslandet”.
Anders Borg aviserade i veckan att det nu kan komma mer pengar till skolan i höstens budget.
– Det kommer lite munväder emellanåt, men prövningen sker när man ska lägga konkreta budgetförslag: Vad använder vi resurserna till? Är det 16 och en halv miljard till bolagsskattesänkning?
– Förra budgeten la de i oktober. I sitt jultal pratade Reinfeldt sedan om vad man skulle satsa på skolan. Då hade de bara några veckor tidigare röstat om budgeten och emot våra förslag om satsningar på skolan. Två miljarder mindre på gymnasieskolan, det är mycket pengar. Vi säger att de pengarna ska ligga kvar just av det skälet att vi ska kunna ge varenda ung kille och tjej en resa till gymnasieexamen, säger Löfven.

Framför allt bäddar Borg för en expansiv budget med hänvisning till att EU behöver mer av stimulanser. – Dels ska han skapa sig större utrymme för att han ska få råd med det som alla partier i regeringen vill, dels så ska han ordinera Europa samma politik, som bara leder till mer arbetslöshet.
Om femte jobbskatteavdraget blir av så blir det, liksom tidigare läxrut, med stöd av Sverigedemokraterna. Det öppnar också för en fortsatt diskussion om att regeringen missar överskottsmålet.
Samtidigt pågår ett skifte i den ekonomiska debatten. LO ordinerade nyligen 70 miljarder för att angripa massarbetslösheten. Allt fler ekonomer vill avskaffa överskottsmålet.

Kan det bli svårt i argumentationen
att angripa regeringen för att vara för frikostig när Borg säger att de stimulerar ekonomin, snarare än ökar klyftorna? Hur resonerar du om det?
– Den yttersta frågan är hur använder vi resurserna? Ska du fortsätta att använda ett reformutrymme till att sänka skatter eller vill du satsa på vad som behövs för framtiden? Den skillnaden var jättetydlig förra gången, när de använde den stora delen av reformutrymmet till bolagsskattesänkning. Vi gjorde en stor satsning på skolan, inte minst en satsning på färre barn i klasserna, näringspolitiska satsningar, satsningar på de människor som finns i fas 3 och de långtidsarbetslösa. Vi har i den budget vi la i år 73 000 fler jobb och utbildningsplatser.
– Därtill kom insatser som går direkt till de sämst ställda: höjningar av a-kassa, sjukpenning, barnbidrag och underhållsstöd, insatser som dessutom skulle få igång konsumtionen.
Även när det gäller investeringar finns en klar skiljelinje, enligt Löfven.
– Vi har, ett: sätt upp ett mål för sysselsättningen. Det har de inte gjort. Två: Vi pratar om investeringsbehovet. Vi vill utveckla investeringsstrategin för AB Sverige. När det gäller bostäder så är det vi som har förslagen, med byggbonus men också upprustning av miljonprogrammet med kreditgarantier.
– Det är vi som har mer investeringsutrymme på vägar och järnvägar. Det är vi som vill satsa på höghastighetsbana, när Borg pratar om att det är en utopi, det som japanerna har haft i 50 år.
Överskottsmålet är inte heligt men debatten ger fel fokus, menar Löfven och framhåller att Sverige går med underskott sedan flera år.
– Vi ska alltid oavsett hur det finanspolitiska ramverket ser ut vara otroligt noga med att se till att de offentliga finanserna är stabila. För det är vanliga knegares bästa vän. Då vet de att vi kan leverera välfärd. Så fort statsfinanserna börjar skaka då vet vi vilka som kommer sämst ut. Det är vanliga löntagare och de människor som har det ännu sämre än så.

Löfven tar gärna den debatten. Det är överhuvudtaget en optimistisk S-ledare. Nästa vecka har han kallat till krismöte med fack och skolföretagare ”Samling för läraryrket”.
Miljöpartiet var inför kongressen relativt öppna med att Löfven är statsministerkandidaten. Alliansen kan ägna sig åt att bortförklara krisrapporter. S ska möta dem med konstruktiviteten hos en blivande regeringsbildare.
– Vi ska göra regeringsfrågan till en offensivfråga.
– Vi har en regering som är på defensiven. De lägger inte förslag. De är splittrade. Vi har två partier som i opinionsundersökningar är ute ur parlamentet, säger Löfven.
– Det finns inget parti som har så stor erfarenhet och trovärdighet att regera med lite olika konstellationer i parlamentet som vi.
Löfven vill nu att optimismen sprider sig i partiet, att man höjer på huvudet och argumenterar för den politik som kongressen antog. Det måste till ett mentalt skifte i partiet. Nu ska valet vinnas. Där ligger även lite av nyckeln till att ta nästa steg i opinionen.
– Det är en sak vi måste vara betydligt tydligare i. Det är att vi ska vinna ett val. Inte att det skulle vara roligt om, utan vi SKA. När man har bestämt sig då händer det något i huvudet. Det ställer krav på hur man agerar.
Löfven säger att han kämpar för valseger varenda vaken timme. Vi talar om hans egen person och partiledaruppdraget som han kastades in i, hur stimulerande han upplever gensvaret i partiet vara.

Personligen då, hur har livet förändrats med jobbet som partiledare?
– Det första jag tänker på är att mitt liv naturligtvis begränsas av att jag måste ha livvakter med mig hela tiden. Men jag vill samtidigt säga att de gör ett mycket bra och viktigt jobb. Det andra som märks är att mitt privatliv blivit av medialt intresse. Folk jag inte känner vet ibland mer om mig än jag själv.

Kan du ge ett exempel?
– Ett exempel är att jag fick reda på att min biologiska morfar som jag aldrig träffat sympatiserade med nazismen och till och med jobbade på ett tryckeri för en nazistisk tidning. Jag fick reda på det under en intervju inför en bok som skrivs om mig.

Hur reagerade du på det?
– Det känns naturligtvis olustigt trots att det handlar om en person som jag inte har haft någon relation till. Jag lärde känna min mamma först när jag var i 20-årsåldern och vi pratade väldigt mycket politik. Hon var väldigt tydlig i sina värderingar och de var så långt från nazismen som man kan komma. Men hon beskrev att förhållandet till min morfar hade varit mycket dåligt. När jag hör det här i efterhand kan jag förstå det, det är en pusselbit som kommer på plats. Det är frustrerande att få reda på detta när det är för sent att ställa frågor. Min biologiska mamma lever ju inte längre.

Löfven återknyter omedvetet till förortskravallerna och jämlikhetspolitiken när vi talar om hans kongresstal där han tog avstamp just i sin personliga resa från Ådalen till partiordförande och statsministerkandidat.
– Jag hämtar energi från den resan. Vad hade den varit utan ett socialdemokratiskt samhälle? Inte bara samhället i form av institutioner, utan solidariteten mellan människor. Att vi hör ihop. Det är viktigt att bygga vidare på det samhället. Det är det som är den svenska modellen. Det är det borgarna inte har förstått. Nu splittras samhället.
Jan Söderström
[email protected]