Klyftorna växer i samhället. Det visar nya siffror från Statistiska centralbyrån om hushållens ekonomi 2010.

Gruppen som har låg ekonomisk standard växer. Mellan 1999 och 2010 har gruppen ökat från 8,4 till 14,8 procent av befolkningen. Det betyder att nästan 1,5 miljoner människor löper risk för fattigdom och socialt utanförskap.

Den tiondel av befolkningen som har de högsta inkomsterna drar ifrån. I den här gruppen ökade inkomsterna med nästan 50 procent mellan 1999 och 2010. För den tiondel som har lägst inkomster var ökningen fem procent under samma period.

Skillnaden ökar mellan dem som har jobb och dem som inte har jobb. 1999 hade studerande, sjuka och arbetslösa en standard som motsvarade nästan 75 procent av de förvärvsarbetandes standard.

Elva år senare, 2010, var den siffran 57 procent.

Hela befolkningen ökade sin ekonomiska standard med 36 procent mellan 1999 och 2010. Alla slags inkomster och bidrag ökade, med några undantag. På tio år minskade beloppen till sjukpenning och a-kassa med drygt 40 procent, bostadsbidragen minskade med knappt 20 procent och socialbidragen med tolv procent.

Skatterna gav lika mycket pengar till stat och kommuner 2009 som 1999, trots att befolkningen ökade med en halv miljon.

Svenskfödda har högre standard än utlandsfödda. Personer födda utanför Europa har inkomster som motsvarar 65 procent av de svenskföddas. Siffran avser 2009. Tio år tidigare var siffran 73 procent.

Ensamstående med barn har det tuffast. 27 procent av dem hade låg ekonomisk standard 2009 – mot elva procent 1999. Vart tredje barn till en ensam mamma löper risk för fattigdom.

Högst inkomster har de som är mellan 55 och 64 år och sambopar utan barn.

Mats Pejer
08-796 27 16