…  snoras i vårt hus… det är fortfarande jag… det har tagit om ett par gånger så jag har varit riktigt dålig. Feberfrossan kommer och går och halsen ska vi inte tala om. Tur att man kan skriva så behöver man inte använda stämband och sånt…  Äta har inte någe bra alls den senaste veckan. Först tog det bara tvärstopp  och sen gjorde det så ont så man avstod från den anledningen. Med andra ord så har jag inte fått i mig så mycket föda i veckan förutom flytande  och det börjar märkas i midjemåttet… iallafall för mig som känner vars linningen i byxorna sitter…

Familjen är skitless på att "mamisan" är sjuk och orkeslös och hur jag känner inom mig ska inte ens börja tänka på … men  man e ju cool som en filbunke på utsidan…  Förresten så orkar jag inte mycket annat än att sova i det här tillståndet…

Men idag känns det lite bättre i halsen så kanske jag kan börja äta igen snart…

Nått att se fram emot…

Sen kan jag ju bara konstatera att hur man än vänder och vrider så har man bakdelen just där …. bak.  Jag har det senaste dygnet fått ta emot några anonyma kommentarer, som jag i min enfald lade ut och besvarade, vilket bara ledde till nya kommentarer med innehåll som ligger under bältet. Jag har plockat bort och raderat  även de första kommentarerna av den anledningen. Jag kommer inte att ge mig in på att försöka förklara mig nånsin igen för någon som har bestämt sig för att vara neggo till allt man säger hur som… Jag har annat att lägga min energi på och  mitt tips till skribenten ifråga är :

– Ödsla inte din energi heller, för du blir inte publicerad i min blogg en gång till.

Nog är nog !

Hej på en stund