… att skriva om idag känns det som men det kliar i fingrarna så här sitter jag ändå och plitar. Men ett varningens ord kanske är på sin plats då. Den här bloggen kommer förmodligen inte att innehålla ett enda vettigt ord. Nu finns det säkert dom som tycker att det var väl inget nytt under solen, andra tycker kanske annat…

En konversation på ett annat forum i morse berörde mig mycket djupt och det är svårt att släppa tankarna på detta. Man skulle så gärna vilja kunna säga eller göra nått för att hjälpa… underlätta, men det går inte!  Alla måste få komma fram till sin egen sanning!

Många gånger upplever man att tanken inte räcker längre än dit näsan slutar. (Och då tänker jag inte på konversationen från i morse.)  Det har ni säkert varit med om allihopa. Varje människa är sin egen "kung" med sina egna tankar och sin egen vilja som sagt.

Ibland kan det för en utomstående verka som det finns vattentäta skott emellan det egna jaget och andra berörda parter och man skulle önska att man kunde lyfta blicken ovanför den egna horizonten en smula och se hur det egna uppförandet påverkar dom som står  i ens närmaste omgivning. Så låter det sig inte alltid göras tyvärr och för den som drabbas av denna ( säkerligen ofrivilliga )kortsynthet är det för det mesta bara att gilla läget. Saker är som dom är.

Man blir ledsen ! Javisst!!! Men med vetskapen om att det är människan, i allmänhet,  i ett nötskal får man skaka av sig och visa sig som en större person. Nån gång i livet har man säkert själv, alldeles ofrivilligt bettet sig som en "blindgångare" inför sina medmänniskor , helt uppslukad av sina egna känslor och tankar… Shit happens !!!

Vem fan sa att det skulle vara lätt att vara människa ???

Bilden är lånad från google