Kendo vs. Klättring

För en tid sedan, inte allt för lång och inte allt för kort, fanns det två flickor, låt oss kalla dem Alexandra och Erika.

Det hände sig så att Alexandra och Erika skulle förkovra sig i klättrandets ädla konst..Allt förlöpte till en början bra, de unga damerna knyter in sig i varsin repände och Erika säger, som brukligt är; "Säkring klar!" Det dessa två pinglor ännu är lyckligt ovetandes om är att världen, som de känner den, kommer att skakas och allt det trygga kommer att bytas mot skräck!

Bakom dem inne i hallen hade åtta märkligt klädda människor inträtt.

Trevligt tänkte de båda flickorna som för sin ringa ålder är både väluppfostrade och artiga, alltid bra med sällskap! Krigarna börjar med ritella hälsningar med utrop på främmande språk. Detta gör både Erika och Alexandra lite skrämda, men de båda tänker, blir det inte värre än så här kan vi nog stå ut. I varje fall  börjar Alexandra klättra.

Men det är då det händer, alla åtta krigare blir på något magiskt sätt, förvandlade. Från bara måttligt irriterande barfotingar, till krigarmonster. Dessa krigarmonster rör sig framåt i tror om att de är riddare på en vit häst, fast hästen saknas, slåt varandra med en stav i huvudet och vänder om för att utföra samma sak ytterligare sjuhundratrettioåtta gånger. Men det är inte detta som är det som får de två bönorna att bli skräckslagna, utan det faktum att vid var attack utstöter krigarna fruktansvärda läten. Dessa liknas bäst vid någon form av parningsrop från en flock uppeggade apor.

Detta är vad som driver de två kvinnorna att ge upp sina högt flygande klättringsambitioner till förmån för att skräckslaget ligga på golvet i fosterställning och hyperventilera!

//Alex