Hybris

…är bara förnamnet efter gårdagens klättring. Påskprojektet kändes inte alls lika långt borta längre, den blå med lilla näsan avklarades två gånger på raken i högt tempo, samt den nya gula klurbanan som gick bra mycket bättre än förväntat. Vi var helt enkelt asbra! Att jag sedan stod och beundrade mina muskulösa överarmar gjorde kanske inte saken bättre; dessutom med kommentaren; "Erika! Kolla på mina armar! Man kan ju se muskeln… Wow!"

Ja, det helt enkelt inte lätt att vara ödmjuk när man är riktigt, riktigt bra… Vi (eller jag om min medförfattare strejkar) planerar att ge ut boken "How to become the wolds greatest climber in less then a year"

Tror att det blir en storsäljare.

Till alla er som tror att högmod inte lönar sig kan jag kanske tillägga att jag vaknade mitt i natten med en huvudvärk utan dess lika, har så här i efterhand börjat fundera över om detta kan vara guds straff, kanske säkrast att jobba lite på den där ödmjukheten när allt kommer omkring… jag vill ju helst gärna inte ha blixtnedslag i skallen mer än nödvändigt.

//Alex