Hej då lilla hunden!

Jag har inte skrivit på ett litet tag nu. Igår var vi nämligen och tog bort vår lille Dinio. Han hade det inte så lätt i slutet, han hade blivit rädd för nästan allt här i världen under de sista dagarna av sitt liv. Han var rädd att bli lämnad själv, han var rädd för när det knäppte i stereon, han var rädd för sovrummet, han var rädd för mörker. Då är det inte lätt att vara en liten hund. Sista natten sov Dinio framför duschen för han var så rädd. Han försökte till och med öppna ytterdörren ett flertal gånger under kvällen för att fly fältet. Då insåg vi att det var dags att göra något drastiskt, och igår så somnade lilla hunden in i Anns armar.

Jag saknar att inte snubbla över dig. Hej då lilla hunden!