Utelåsta valpmatten

Jag är slut. Vi sover inte så bra. På helspänn faktiskt. Jag vaknar hela nätterna så fort Ann vänder sig eller Evert flyttar sig i buren.

Imorse så var det min tur att ta det tidiga morgonskiftet och springa ut 06.50. Jag tog på mig första bästa tröja, mjukisbyxor, kappa, skor, tog Evert och sprang ut. Han var en duktig kille, gjorde sina behov och sen skulle vi gå in, det var ju trots allt nästan 14 grader kallt ute. Ja vad händer. Portkoden funkar inte! Tydligen så öppnas inte porten för kod så tidigt utan då måste man ha nyckel. Det var helt svart i hela huset. Inte en människa verkade ha vaknat ännu. Och Ann hon låg ju och sov. Och vi var utelåsta.

Så stod vi där på gräsmattan, jag med Evert innanför kappan som skakade och frös. Jahaja. Vad gör jag nu? Nu dör vi nog.

Men så provade jag att knappa dörrkoden med jämna mellanrum, jag tänkte att någon gång måste den ju börja funka, och efter 7.15 så öppnades porten. Vilken tur, vi överlevde!

Man får inte glömma nyckeln när man springer ut på morgonen med en valp säger denna sedelärande historia. Tur att han inte blev kissnödig klockan 5 imorse tänker jag också så här i efterhand.