Att sova och vakna med Evert

Evert är ungefär som ditt genomsnittliga barn på mornarna. Vansinnigt pigg på helgmornarna och fruktansvärt trött på vardagagmornarna.

Evert sover på nätterna i sin bur som står i vårt sovrum. Det har Evert gjort sedan vi fick honom eftersom vi inte vill ha honom i sängen på natten. Evert gillar sin bur och har faktiskt svårt att riktigt komma till ro om han inte får gå och lägga sig på sin vanliga plats.

Evert har ändå sedan vi fick honom dessutom sovit nätterna igenom (Gud välsigne honom) och har håll för att klara sig från runt halv tio på kvällen till ungefär 8-9 dagen efter. Det är ganska bra för en liten hund tycker jag. Evert har faktiskt så bra håll att när jag öppnar buren på morgonen och ropar på honom att komma så ligger han kvar och sover. Ibland surar han till och med lite och trycker ner huvudet i filten och försöker se ut som att han sover, så då får jag lyfta ut honom istället. Sen gäspar han 10 gånger när jag bär ner honom för trappen i demonstrativ protest mot den tidiga morgonen.

På vardagarna är det alltid jag som tar ut Evert på morgonen eftersom jag är borta hela dagarna och Ann ju bara är borta några timmar på skola. När Evert har varit ute med mig på mornarna får Evert därför lägga sig med matte Ann i sängen och mysa in sig under täcket. Sen sover han där under täcket tills Ann går upp oavsett om det är en, två eller fem timmar senare.

Evert är en riktig tröttis om jag får säga det själv.