tjänstetillsättningar i den offentliga sektor
Om detta stämmer, att tjänstetillsättningar i den offentliga sektor, nästan hälften av fallen, som några forskare har påpekat på sistone, följer vänskapskorruptionens vägar, har den svenska compadrazco mentaliteten (svåger politik), vunnit lika stora segrar som den mexikanska. Skillnaden mellan vårt samhälles korruption och de sydamerikanska samhällena är att vi är mycket mer sofistikerade och hem
liga än dessa länders korrupter. Men i praktiken nästan samma skit.
Det är ungefär som Foucault menar med makt utövning i de västerländska kulturerna. Det utövas mer effektiv än i många totalitära stater , eftersom det har skapats mer raffinerade metoder att kontrollera oss.
Myten om vår hederlighet är just en myt. Varför annars behovet av att skapa nätverk är så betydelsefull i jobb sammanhang? Finns det objektivitet vid tjänstetillsättningar? Mycket tveklös för att inte kategorisk säga nej.
Byt efternamn eller umgås i de rätta kretsarna och därefter skapa allianser och man kommer att omedelbart inse fördelarna med jobb och allt annat.
Det som rättar mig mest är inte detta korrupta tillvägagångssätt. Det är hyckleriet vid förnekelser av sådana dubiösa händelser.
Först kommer compadrazco att utplånas än världs fattigdom och miljö frågan tillsammans.
Något annat förefaller för mig mycket naivt. Hasta luego compadre!
Som Max Weber har påpekat: Byråkratin är självreproducerande. Har den börjar växa går det knappast att stoppa. det är som ogräs gräs-lik.
Det behövs en kompetent byråkrati för att administrera en självgenererande byråkrati.
Om man behöver friska föräldrar för att leva längre, behöver man idag starka vänner för att få de åtråvärda jobben.
Tänk att historien upprepar sig alltid. Trots vår raffinerade hyckleri och myten om vår hederlighet.
Hur många gånger har jag inte själv drabbats av denna sociala anomali? Ibland men väldigt sällan till min fördel, den övervägande delen av fallen till min nackdel.
Men problemet är mer komplicerade än så. Det finns en allmän idiosynkrasi som är med i spelet om tjänsterna, framför allt i den offentliga sektorn.
Sociologen Håkan Arvidsson påpekade en studie där det visar sig att vid tjänstetillsättningen i Sverige, det mest meriterande generellt sätt är medgörlighet, lojalitet, medelmåttigheten med andra ord. Undra på att vi ha så makt kuvade individer i det byråkratiska fältet. Endast vissa chefer är tuffa, självständiga och utrustade med den osedvanliga svenska kulturella särdrag; nämligen socialt kurage. Men på sikt även de faller som mogna äpplen när deras kulturella kapital diametral skiljer sig från normen.
Plats för nyskapande kreatörer finns på annat håll. Vi lever i de mediokra och kuvade medelmåttornas rike. Lojaliteten till döds är normen.
Misstro mot makten är den enda veritabla makt, enligt vår store poet G Ekelöf.
Arma medborgare…
Det är ungefär som Foucault menar med makt utövning i de västerländska kulturerna. Det utövas mer effektiv än i många totalitära stater , eftersom det har skapats mer raffinerade metoder att kontrollera oss.
Myten om vår hederlighet är just en myt. Varför annars behovet av att skapa nätverk är så betydelsefull i jobb sammanhang? Finns det objektivitet vid tjänstetillsättningar? Mycket tveklös för att inte kategorisk säga nej.
Byt efternamn eller umgås i de rätta kretsarna och därefter skapa allianser och man kommer att omedelbart inse fördelarna med jobb och allt annat.
Det som rättar mig mest är inte detta korrupta tillvägagångssätt. Det är hyckleriet vid förnekelser av sådana dubiösa händelser.
Först kommer compadrazco att utplånas än världs fattigdom och miljö frågan tillsammans.
Något annat förefaller för mig mycket naivt. Hasta luego compadre!
Som Max Weber har påpekat: Byråkratin är självreproducerande. Har den börjar växa går det knappast att stoppa. det är som ogräs gräs-lik.
Det behövs en kompetent byråkrati för att administrera en självgenererande byråkrati.
Om man behöver friska föräldrar för att leva längre, behöver man idag starka vänner för att få de åtråvärda jobben.
Tänk att historien upprepar sig alltid. Trots vår raffinerade hyckleri och myten om vår hederlighet.
Hur många gånger har jag inte själv drabbats av denna sociala anomali? Ibland men väldigt sällan till min fördel, den övervägande delen av fallen till min nackdel.
Men problemet är mer komplicerade än så. Det finns en allmän idiosynkrasi som är med i spelet om tjänsterna, framför allt i den offentliga sektorn.
Sociologen Håkan Arvidsson påpekade en studie där det visar sig att vid tjänstetillsättningen i Sverige, det mest meriterande generellt sätt är medgörlighet, lojalitet, medelmåttigheten med andra ord. Undra på att vi ha så makt kuvade individer i det byråkratiska fältet. Endast vissa chefer är tuffa, självständiga och utrustade med den osedvanliga svenska kulturella särdrag; nämligen socialt kurage. Men på sikt även de faller som mogna äpplen när deras kulturella kapital diametral skiljer sig från normen.
Plats för nyskapande kreatörer finns på annat håll. Vi lever i de mediokra och kuvade medelmåttornas rike. Lojaliteten till döds är normen.
Misstro mot makten är den enda veritabla makt, enligt vår store poet G Ekelöf.
Arma medborgare…
Senaste kommentarerna