Hur Jesus befriade mig från karaten
Det här ser inte speciellt kristet ut. Bild: Dagen.
När jag var 18 år gammal började jag träna mycket karate. Det som drog mig till karaten var inte i första hand för att kunna slåss, utan det var religionen bakom som drog mig. Jag var redan då sökt av Gud, och då sökte jag i fel andliga saker, men jag förstod det inte.
Jag måste dela med mitt vittnesbörd till dig, med anledning av att den kristna dagstidningen Dagen skriver om att kristna håller på med kampsport.
”Fight Church” i USA handlar om några pastorer i USA som utövar Mixed Martial Arts, MMA. Denna form av kampsport växer och får allt fler utövare.
Jag har tidigare skrivit om Sveriges största MMA-stjärna Alexander ”Mauler” Gustafsson som påstås vara kristen. Men det ser inte speciellt kristet ut i bilden här ovan.
Det finns ingen anledning för dig att börja med karate eller kampsport. Det är farligt. Och är du kristen så är det absolut farligt att börja med det.
Här följer min berättelse om hur Jesus befriade mig från karaten!
Jag började träna karate som 18-åring
När jag var 18 år gammal började jag träna mycket karate. Det som drog mig till karaten var inte i första hand för att kunna slåss, utan det var religionen bakom som drog mig. Jag var redan då sökt av Gud, och då sökte jag i fel andliga saker, men jag förstod det inte.
I början hade jag ingen talang i karaten, men jag gick in i det väldigt hårt och blev till slut duktig.
Min kompis som tränade taekwondo
På grund av karaten hade jag en kompis som tränade taekwondo. Vi brukade träna tillsammans. Han hade blivit frälst på ett tältmöte då en missionär hade bett för honom. Min kompis som hette Tomas pratade med mig om pingstkyrkan och att pastorn där var bra och duktig. Han tyckte jag skulle följa med på ett möte.
Tydligen hade han tjatat mycket på mig om detta för jag hade sagt vid ett tillfälle: ”Jag ska följa med, så sluta tjata!”. Men vid det här tillfället då jag träffade min kompis så var jag en mogen frukt att plocka. Gud hade förberett mig under årens lopp och påverkat mig genom den helige Ande så nu var det dags för mig att bli frälst.
Du förstår att vi människor har sökningstider från Gud så det gäller att ta tillfället i akt och ta emot Jesus och bli frälst. En dag kan det faktiskt vara försent av en eller annan anledning.
Jag blev frälst
Första gången min kompis tog med mig på ett förmiddagsmöte till pingstkyrkan så förstod jag precis ingenting! Det var första gången sedan konfirmationen som jag satte min fot i någon kyrka. Mötet var ganska långt eftersom de hälsade en ny ungdomspastor välkommen.
Pastorn i pingstkyrkan var Claes Frankner. Det var han som senare skulle viga mig och Marie när vi gifte oss och han skulle också senare hålla begravningen för min fru och vår son Joel.
Söndagen därpå tog min kompis med mig på förmiddagsmöte igen. Den här gången förstod jag precis lika mycket som förra gången. Alltså ingenting! Jag kunde som sagt ingenting men jag förstod så långt att det var någonting med Jesus som jag behövde. Efter mötet gick jag ut på parkeringen för att invänta min kompis där.
När Tomas var på väg ut till mig så stoppade missionären som hade bett till frälsning med honom i dörren. Han sa att han hade en kompis med sig som han trodde behövde bli frälst. Missionären bad honom att hämta mig igen.
Där i entréhallen började jag prata med en av ledarna i pingstkyrkan. Han frågade mig om jag ville bli frälst och jag sa ”ja”. Flera år senare fick jag veta av pastorn att han trodde att jag drev med dem, eftersom han trodde att så enkelt var det väl inte att få folk frälsta!
Han följde med mig in i kyrksalen där det nu inte var så mycket folk kvar efter mötet. Ungdomspastorn, Johnny Karlman, var där och det var han som fick leda mig fram till frälsning. Jag fick böja mina knän framme i kyrksalen vid första bänk. Trots att pingstkyrkan är ombyggd idag så vet jag fortfarande än idag vilken plats det var när jag blev frälst. Han frågade mig om jag var van att be, men eftersom jag inte var det så förestavade han en bön för mig som jag fick be efter.
De lade sina händer på mig och jag bad Jesus komma in i mitt liv och bli min Herre och Frälsare. Jag minns att jag tänkte att kanske är detta bluff alltsammans men då visar det sig väl. Efter bönen andades jag ut och tänkte: ”Puh, nu var det gjort!”. Jag såg inga änglasyner eller hörde röster, men jag blev frälst! Jesus kom in i mitt hjärta och har varit med mig sedan dess.
Efter frälsningen träffade jag några personer utanför pingstkyrkan som fick veta att jag tränade karate. ”Det där kommer du sluta med”, sa en av dem, men jag tänkte ”nej aldrig!”
Det övernaturliga tilltalet på träningslägret
Men när jag började vandra med Jesus kändes det inte rätt att träna. Efteråt har jag förstått att det var den helige Ande som talade till mig. Han talar nämligen i oss och i våra tankar.
I karaten förekom det meditation och buddistisk religion. Det var alltså inte bara vanlig träning. Och det går inte åtskilja själva träningen och religionen åt. De är så sammansvetsade med varandra. För om du rätt ska slå ett slag i karaten efter alla konstens regler så är det ingenting annat än en ren religion och meditation.
Jag bad till Jesus att han skulle visa mig om jag skulle sluta med karaten. Karaten var stor del av mitt liv. Jag tränade 6 – 7 dagar i veckan och fyra timmar om dagen. Jag tränade och undervisade även andra.
Efter att ha bett bönen om jag skulle sluta så slog jag på teven efter att ha haft mitt nattjobb på ett hotell. Där var Lasse Holmqvist som hade ett tv-program om amerikanska kyrkor. I en kyrka visade han hur de tränade karate (!).
Detta resulterade i att jag fortsatte med karaten, men det kändes ändå inte rätt, eftersom Guds Ande fortsatte att tala till mig. 1986 var det träningsläger i Gamla tennishallen i Malmö och jag skulle ta svart bälte där. Två dagar innan graderingen frågade jag Jesus i mitt hotellrum: ”Ska jag fortsätta med karaten, eller ska jag sluta?”.
Nästa dag i slutet av det andra träningspasset kom det in en kvinna genom en stor port vid gaveln som var öppen för värmens skull. Jag har aldrig sett henne. Varken före eller efteråt. Hon gick fram till den svenske chef-tränaren som hade 5 svarta bälten. Där var många ”karatemästare” och några från andra länder men även nybörjare. Vi var kanske omkring 200 i lokalen. Men den svenske chef-tränaren ville inte prata med henne, utan han vände henne ryggen.
Då vände hon sig till oss och sa mycket vänligt och kärleksfullt att vi ska sluta med karaten, vända oss till Jesus, för det var farligt med karaten eftersom vi kunde gå till helvetet. Jag blev helt paff och tittade rätt ner mot golvet. Folket runt omkring mig blev mycket arga och upprörda. De skrek högt och svor åt henne.
Därefter gick hon därifrån och jag har aldrig sett henne mer efter detta. Jag är övertygad om att Jesus sände henne dit för att säga detta som svar på min bön!
Nästa dag var det gradering men jag klarade av en eller annan anledning inte den. Du får själv räkna ut varför. Några månader senare slutade jag med karaten och Gud kunde börja leda mig ännu mer genom den helige Anden!
Efter att jag hade slutat med karaten började Gud leda mig övernaturligt. Vid den här tiden bad jag väldigt mycket och läste bibeln. Jag hade en sådan längtan att få lära känna Jesus ännu mer.
Syndafallet och förlåtelsen
Men då hände något som inte fick hända: Jag gjorde en handling som inte var bra. En del tyckte att det var bra, men jag mådde väldigt dåligt över det och kände mig fördömd. Jag använde karaten mot två personer. De hade ingen chans. Jag bad Gud om förlåtelse men djävulen anklagade i mina tankar och sa: ”Det är ingen idé du ber grabben, du är på väg till helvetet!”
Jag vågade inte berätta min kris för någon och visste inte vad jag skulle ta mig till. Ingen hade berättat för mig om djävulens attacker mot en som levde ett överlåtet liv åt Jesus. Denna brutala erfarenhet fick jag själv uppleva då jag överlät mitt liv åt Jesus.
Ensam i min lägenhet hade jag min bönekamp. Jag satt på min soffa och ropade gråtande till Gud om nåd och förlåtelse. Än idag kan jag se i mitt inre när jag satt där på soffan i min lägenhet på högsta våningen. Jag vet inte hur länge jag satt där. Var det flera timmar?
Plötsligt hörde jag ett sus, och någonting som såg ut som en fyrkant lämnade mig och for rakt upp i luften. Det blev helt lugnt. Därefter hörde jag Gud tala i mina tankar:
– Nu är dina synder förlåtna, men tror inte att du slipper undan prövningar för det!
Jag kommer aldrig i hela mitt liv glömma bort denna upplevelse och Guds fantastiska tilltal. På grund av att jag hade syndanöd och verkligen fick mina synder förlåtna så har jag aldrig lämnat Jesus. Jag har hållit fast vid honom eftersom han förlät min synd.
Gud sa att jag inte skulle slippa undan prövningar. Detta är viktigt. Trots att man är frälst så kommer man möta prövningar, men då är Jesus med och hjälper. Det finns två slags människor när prövningar kommer. Den ene flyr från Jesus, den andre till Jesus.
Och flyr vi till Jesus kommer blir vi starka i tron, och ingenting kommer att kunna rubba oss!
En vän började meditera
Jag hade en vän som blev intresserad av meditationen inom karaten. Jag lånade ut en bok till honom då jag var aktiv inom karaten. Han började praktisera andningsövningarna som fanns beskrivet i boken. Det dröjde inte länge förrän han hamnade på psyket! Men tack och lov blev han senare frälst!
En kristen vän började med karate
När jag hade slutat med karaten så träffade jag en annan vän som gick på bibelskola. Han var frälst och tillhörde Jesus. Han visste om att jag hade tränat karate, och han tjatade väldigt mycket på att jag skulle börja träna honom. Jag sa absolut nej, för jag visste vilka andemakter som fanns i karaten.
Sedan hittade han en karateklubb i Jönköping, och han frågade mig om jag tyckte att han skulle börja där. Han tjatade och tjatade på mig och ville ha mitt legitimerande till detta. Till slut så blev jag trött på hans tjat så jag sa rakt ut:
– Det är demoner i det där!
Men han lyssnade inte på mig, utan började träna karate.
En gång mitt i ett möte i en pingstkyrka så slog han plötsligt mig i magen! Han sprang utanför kyrkan och slog på parkeringsapparaterna och sa att det kom Guds kraft ut från dem. Han sprang ner till a-lagarna i stan, ställde sig i en karateställning, höll en nycklar i handen framför dem och sa att det var himmelrikets nycklar. Han hamnade också på psyket!
Är du kristen och börjar med karate så är det mycket farligt. Du öppnar upp dig för demoner direkt!
Omvänd dig till Jesus och ta emot honom
Men det finns frälsning, förlåtelse och befrielse i Jesus Kristus. Och det fick jag verkligen uppleva då jag omvände mig till Jesus Kristus och tog emot honom!
Du behöver ingen karate – du behöver Jesus Kristus! Ta emot Jesus idag och hela ditt liv blir förvandlat!
