Umeå är en bra stad att cykla i, visst. Men alla som hållit på ett tag vet att det finns hinder. Ett av dessa är glas.

Vi vet att undvika  stråk vid Ålidhem och Umeå universitet vid vissa tillfällen, vissa fester. Om jag ändå glömt av hur det kan vara och gett mej in i dessa trakter vid fel tillfälle har det ofta slutat med att cykeln har fått bäras långa sträckor.

Men  nu var det något annat – nu var det – trumvirvel – Glasmannen! Eller ”Glassman” som han hetat om han hade varit en serietidningsfigur. Ingen ny superhjälte, utan en superskurk. Han är långlivad, jag stötte på spåren efter honom redan på sextiotalet, kanske hade han funnits länge redan då, vad vet jag.

Det är sabotage som gäller för Glasmannen och liksom ”Bajsmannen” som föredrar musikfestivaler är han utpräglad specialist. Bajsmannen och Glasmannen är förmodligen kompisar, även om de uppträder på olika platser och vid olika tidpunkter. Det dessa herrar har gemensamt är bara just glädjen att sabotera och frossa i andras olycka.

Glasmannen uppträder på natten, företrädesvis på sommarhalvåret och går troligen i något slags ide under vintern. Spår av honom har inte setts under perioden oktober till och med mars.

Och vad är det då för slag ”spår” jag talar om? De kan ibland vara förvillande lika spåren av den berusade tonåringens mandomsprov, konsten att krossa en glasflaska mot asfalten. Den sortens initationsrit är vi, som jag nämnde i inledningen, alltför väl bekanta med och kan i någon mån skydda oss emot genom att välja rätt cykelväg och vara förutseende i ordets alla bemärkelser.

Nej, Glasmannen är mycket mer raffinerad. Han väljer inte bara tid utan också plats för sin illasinnade verksamhet. Glaset krossas i förväg med precision för att vara till mest skada. Därefter sprids det ut över de ställen där cyklister kommer med hög fart och inte hinner bromsa och väja förän det är försent. Glaset sprids i små bitar som inte är iögonenfallande och gärna där det inte finns möjlighet att passera vid sidan om.

Och som sagt, detta har pågått länge. Under en period trodde jag han gått under jorden, kanske flyttat sitt ondskefulla värv någon annanstans. Men nej, härom dagen var han tillbaks. Som gammal cykelräv var jag turligt nog på min vakt och lyckades undvika fällan.

Men vad är det som säger att Glasmannen är en man? Kan Glasmannen vara en kvinna? Vem vet.