Problemsösning och eget ansvar som första hjälpen

Ältande av ankdamsproblem är ingen trevlig läsning till morgonkaffet. Men vem har sagt att allting ska vara trevligt? Jag hoppas innerligt att insändaren ”Onödigt krångligt” i VK, undertecknat av ”Frustrerad förälder” har höjt blodtrycket på fler läsare än på mig.

I Sverige är skolan gratis, likaså skolmaterialet och en måltid. Och barn som bor långt från skolan får gratis skolskjuts. Detta innebär att alla har möjlighet att låta sina barn gå i skolan. Visst är det fantastiskt, men det är knappast något vi funderar över, det är bara självklart. Sen tillkommer gratis tandvård och gratis läkarvård under skoltiden. Tack och lov för denna vår demokratiska välfärd!

När så en liten kugge inte fungerar ögonaböj – ja då är katastrofen ett faktum… verkar det som. En dotter med skadat ledband kan inte gå med kryckor i rådande väglag 500 meter till skolskjutsen. Förståeligt. Men taxin kan inte köra den extra sträckan utan tillstånd från kommunen – som i sin tur hänvisar till att man måste ringa kommunens försäkringsbolag – som har 5 dagars handläggningstid – och läkaren på akuten kan inte skriva det efterfrågade intyget. Och så vidare. Byråkratin i full blomning. Man ringer även hälsocentralen och letar på kommunens hemsida. Allt för att hitta en lösning. Så klart.  

Men – mindre klart är för mig är att inte tänka på sin egen roll – en förälders roll att se till sitt barns bästa. Som liberal är jag tacksam för och lycklig över de fri- och rättigheter varje individ har i Sverige. Men med dessa följer också skyldigheter som det tyvärr alltför sällan talas om. Insändaren avslutar nästan med indignation ”Hur kan det vara självklart att man kan ligga ute med pengar?” och ”Hur mycket tid är det rimligt att jag ska lägga ner för att få min dotter till skolan?”

Jag har full förståelse för bristande tålamod med byråkratiska krångligheter, men mitt svar blir ändå: Lös problemet själv och lägg det bakom dig. Det kommer inte att gå till världshistorien. Ut och res! Se på RIKTIGA problem och hur människor ändå strävsamt och lösningsfokuserat lever sina liv! Ta eget ansvar och sluta gnäll!

PS – Jag önskar mig problemlösning som ett ämne i skolan.