Vardagsmödan tar på kraften

suger nästan ur all saften

när man kommer hem om aften

känns det bra att hålla kaften

Skriva kan man dock ändå

det  kan säkert du förstå

att man ändå kan förmå

det som ingenting rår på

Orden finns ju under västen

det är bara ta fram lästen

sätta tecknen på rätt fästen

fantasin får fixa resten

Sen så tar man lite sats

så vart ord får riktig plats

om det blir för stor strapats

skolan ur man tar sin Mats

/LGN