Ja nu sitter man i hemmets lugna vrå och bara njuter av tystnaden. Dagens promenad gjorde nog susen för lilleman. Han har inte velat sova så mycket under dagen, men då va han dessto tröttare när han väl skulle i säng. Å skönt va väl det, hoppas nu bara att det ger resultat på nattens sömn. Vill inte kliva upp kl 2 i natt igen å ge honom mat. Men man har ju inte så mycket att välja på om han nu vaknar. Har försökt med den hårda varianten, men till slut så tar latheten och tröttheten vid. Så nu ska jag luta mig tillbaka och njuta av att bara finnas till. Om mindre än två veckor så är det slut på husfriden. Då kommer lilla Nixon hem till oss.